Intresset var stort när nätverket EASR, European Association for the Study of Religions, bjöd in till den 21:a årliga konferensen. Över 500 deltagare från 38 länder kommer till Sverige och Göteborgs universitet för att diskutera hur tolkningar av religioner kan påverka i en tid av klimatförändring. Bakom planeringen står religionsvetare, kulturvetare och folklivsforskare från Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Institutionen för kulturvetenskap samt Institutet för språk och folkminnen.
– EASR är den största organisationen inom forskningsfältet religionsvetenskap, så det är en stor ära men också ett stort ansvar att vara värdar för konferensen, säger Göran Larsson, professor i religionsvetenskap och medlem i konferensens arbetskommitté.
Religionsvetenskapens relevans i klimatkrisen
Årets tema fokuserar på naturen, ekologi och klimatförändringar. Genom föreläsningar och samtal undersöks hur religiös övertygelse och andlighet kan bidra med en lösning eller utgöra ett hinder i den pågående klimatkrisen.
– Det är ett tema som är brett, aktuellt och visar på religionsvetenskapens relevans. Bland presentationerna finns både de som lyfter religiösa föreställningar om apokalyps och dystopi, till mer utopiska idéer om en bättre värld samt de stora religionernas syn på människan som Guds förvaltare på jorden. Allt detta väcker stora existentiella frågor, säger Göran Larsson.
Miljöterrorism, drabbade minoriteter och tusenårigt klotter
Bland veckans 400 olika presentationer och det breda utbudet av huvudtalare nämner han Bron Taylor, professor i religion och miljöetik vid University of Florida, och Siv Ellen Kraft, professor i religionsvetenskap vid Norges arktiska universitet, som två av programmets höjdpunkter:
– Bron Tayler har jobbat med allt från populärkultur och Avatar-filmerna till frågor om miljöterrorism. Siv Ellen Kraft forskar om hur miljöförstörelse påverkar Norges ursprungsbefolkning och de konflikter som kan uppstå mellan majoritetssamhället och minoriteter. Något som känns aktuellt även i vår svenska miljödebatt.
Göteborgs forskningsinfrastruktur för digital humaniora (GRIDH) medverkar för att berätta om projektet som dokumenterar Sofiakatedralens tusenåriga klotter i det krigsdrabbade Kiev. De deltar också i mer interaktiva ”runda-bordet-samtal” för att visa och inspirera till hur man kan visualisera olika forskningsresultat.
Konferensens arbetskommittén består av: Göran Larsson, Henrik Bogdan, Daniel Andersson, Elin Thorsén, Andreas Nordin, Fredrik Skott, Lydia Heinevik samt Maggie Kastlund. Dessutom medverkar studenter, kollegor och doktorander som volontärer.
Text: Hanna Erlingson
