Regeringens klimatpolitik är inte tillräcklig för att nå Sveriges och EU:s klimatmål, enligt årets rapport från Klimatpolitiska rådet. Olof Johansson-Stenman, vice ordförande i rådet och professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg, presenterade rapporten tillsammans med rådets ordförande Åsa Persson.
Klimatpolitiska rådet är ett oberoende expertorgan som årligen granskar regeringens klimatpolitik och ger rekommendationer för att hjälpa Sverige att nå målet om noll nettoutsläpp av växthusgaser till 2045. I årets rapport kritiseras regeringens klimatpolitik för att vara otillräcklig för att nå Sveriges klimatmål och EU-åtaganden till 2030. Rapporten visar att Sveriges växthusgasutsläpp ökade 2024 på grund av sänkt skatt på fossila drivmedel och minskade krav på fossilfria drivmedel. Även om vissa insatser under 2024 var positiva, kompenserar de inte för andra beslut som har lett till ökade utsläpp.
Olof Johansson-Stenman på rapportlanseringen den 20 mars.
Du är vice ordförande i rådet, hur tycker du att regeringen sköter sig? –Vi betygsätter inte regeringen. Vi noterar att med nuvarande politik ser vi inte ut att nå vare sig kortsiktiga eller långsiktiga mål.
Vilka åtgärder anser rådet vara mest akuta för att Sverige ska kunna nå sina klimatmål? –När det gäller de kortsiktiga målen till 2030 handlar det framförallt om transporterna och skogen. För transporterna handlar det om att öka reduktionsplikten och skatterna på bensin och diesel. För skogen handlar det om åtgärder för att öka kolinlagringen. Vi hänvisar här till Miljömålsberedningen som ger flera förslag på möjliga åtgärder, som bland annat innefattar sänkt avverkningstakt och återvätning.
Vilka hinder finns för att genomföra era rekommendationer, och hur kan de övervinnas? –Det handlar primärt om politisk vilja att genomföra dem, och här finns förstås olika viljor och målkonflikter.
Temat för rapporten är ”Jordbrukets bidrag till klimatomställningen”. Vad beror detta på, och vad hoppas ni uppnå genom att fokusera på jordbruket i år? –Det finns flera skäl. Ett är att det är förhållandevis svårt att minska utsläppen i denna sektor och ska vi nå nettonoll till 2045 måste alla sektorer bidra. Ett annat är att denna sektor står totalt för större utsläpp än man kanske tror om man också beaktar nettoutsläppen från mark, som till stor del handlar om utsläpp från mulljordar.
Vilka är dina förhoppningar efter att rapporten nu har presenterats, och vilka åtgärder anser du är rimliga att förvänta sig? –Svårt att säga men vår dialog med regeringen indikerar att de egentligen inte var särskilt överraskade av det mesta vi skrev.