- Hem
- Aktuellt
- Hitta nyheter
- Kollegorna minns Kerstin Albertsson-Wikland
Kollegorna minns Kerstin Albertsson-Wikland
Professor Kerstin Albertsson-Wikland har avlidit, 77 år gammal och fortfarande med en aktiv anknytning till Göteborgs universitet som senior forskare. Hennes kollegor minns henne med värme, och tackar henne för hennes stora bidrag till forskningen om barns tillväxt.
Det är med stor sorg vi meddelar att vår kära vän, Kerstin Albertsson-Wikland, Mölndal, professor i pediatrisk tillväxtforskning, har avlidit efter en tids sjukdom. Närmast sörjande är sonen Joakim med familj, dottern Johanna och brodern Lars med familj.
Kerstin växte upp i Småland, mor Solveig var sjuksköterska och far Sven var agronom med stort trädgårdsintresse, ett intresse som Kerstin sedan tog med sig livslångt tillsammans med glädjen i litteraturen och den klassiska musiken.
Kerstin började forska i fysiologi parallellt med läkarstudierna, blev legitimerad läkare 1975 och specialist i pediatrik 1985. Redan 1981 blev hon docent i fysiologi, med docentur i pediatrik 1985. År 1994 utnämndes hon till professor i pediatrisk tillväxtforskning vid Göteborgs Universitet.
Vi som kände Kerstin har inte mött någon så dedikerad för forskning som hon var, och hur hängiven hon var för att barnen ska få nytta av forskningen. Bokstavligt, fram till sitt sista andetag, ville hon förvissa sig om att forskningen skulle fortsätta.
Forskningen spänner över ett brett spann, från fysiologi med djurmodeller, till forskning inom barnendokrinologi och barns tillväxt. Totalt har Kerstin hittills över 400 vetenskapligt granskade publikationer, och fler manuskript är på väg till eller under granskning för publikation.
Genomslaget för den forskning hon bedrivit har varit enormt. Metodik och kartläggning av hur tillväxthormon utsöndras förändrade behandlingsregimen med tillväxthormon för barn i hela världen. Den metodik Kerstin utvecklade för att möjliggöra kontinuerlig mätning av hormoner, kom också att användas inom Apolloprogrammets rymdfärder. Kerstins forskningsintresse begränsades inte bara till hormoner. Genom hennes förmåga att samarbeta multiprofessionellt spänner forskningen alltifrån psykologi och sociologi via logopedi och många medicinska specialiteter till genetik, där hon varit drivande i att ta fram nationella vårdprogram, såsom för flickor och kvinnor med Turners syndrom.
Hennes unika förmåga att följa individer över tid, longitudinellt, har gett nya insikter i hur barn tillväxer. Från att av Socialstyrelsen fått i uppdrag att skapa tillväxtreferenser som nu har använts i Sverige för ett par miljoner barn, har hon drivit forskning vidare för att både uppdatera referensen och skapa nya verktyg för att bedöma om barnet har normal eller avvikande tillväxt allt i syfte att tidigt upptäcka hälsoproblem. De verktyg hon utvecklat, som korrigering för barnets biologiska mognad, föräldralängder och analys av tillväxt under pubertet används även i flera andra länder. Under senare år har Kerstin fokuserat på matematiska modeller av barns tillväxt, med ett av målen att kunna skapa beslutsstöd för att tidigt identifiera onormalt växande. Kerstins innovativa förmåga har också inkluderat hälsoekonomi, psykosocial påverkan och hennes sista forskningsprojekt innefattade även AI.
Kerstin och medarbetare skapade redan under 1980-talet ett från läkemedelsindustrin oberoende register för tillväxthormonbehandlade patienter, av stor betydelse för analys av effekter och eventuella biverkningar. Den endokrina verksamheten utvecklades på kliniken till en egen pediatrisk sektion och tillfördes egna lokaler för klinik, laboratorium och forskning (”Växthuset”) genom Kerstins outtröttliga strävanden. Kerstin insåg tidigt betydelsen av att fler yrkeskategorier än läkare blev involverade i endokrinvården. Endokrinsjuksköterskor blev välutbildade och kunde tillsammans med paramedicinare förstärka vården och dokumentationen, så att kliniska studier kunde göras mer systematiskt.
Kerstin var en mycket drivande och engagerad person i allt från planering av studier ner till detaljer i de vetenskapliga publikationerna. Som doktorand kunde man räkna med ett målmedvetet outtröttligt handledarskap, som oftast ledde projekten till planerat resultat. Kerstin har handlett 32 doktorander till doktorsexamen varav 15 blivit docenter eller professorer i fem olika länder.
Att i en kort text sammanfatta Kerstins enorma gärning låter sig inte göras. Kerstin fick i Washington 2017 Andrea Prader Award, det högsta erkännandet i världen inom pediatrisk endokrinologi; ledarskap, klinik och forskning.
Vi som haft förmånen att ha varit del av Kerstins liv har inte bara ny kunskap att tacka henne för. Kerstin har också varit en mycket kär och lojal vän. Hennes tomrum går inte att fylla.
Stefan Aronson
Lars Gelander
Ann Hellström
Anton Holmgren
Agneta Holmäng
Berit Kriström
Dré Nierop
Aimon Niklasson
Aldina Pivodic
Gunnar Selstam
Carin Skogastierna
Diana Swolin Eide