– Att förstå dramakaraktärer är en krävande skoluppgift med tanke på att karaktärer inte existerar. Under förberedelserna arbetar sig eleverna och lärarna fram till en kollektiv förståelse av iscensättningen. Vad som erbjuds elever och lärare är dramatextens repliker. Därifrån startar ett gemensamt skapande, säger Martin Göthberg, som i den aktuella avhandlingen följt textförståelse under iscensättningen av Molières De löjliga preciöserna.
Produktiv lärmiljö
Till grund för avhandlingen ligger bland annat fältanteckningar och videoinspelningar i en gymnasieklass under två terminer. Eleverna var sistaårsgymnasister på det estetiska programmet. Martin Göthberg observerade verksamheten hela vägen från det första mötet med dramatexten, via litteratursamtal med en svensklärare och den sceniska gestaltningen med en teaterlärare fram till sista föreställningen.
– Klassens arbete med teaterns estetiska uttryck visar en produktiv lärmiljö där kulturella och kommunikativa resurser sätts i spel av deltagarna på ett intrikat och laminerat sätt. Resultaten visar textförståelse i ständig rörelse och hur förståelsen nyanseras när eleverna i teaterrepetitioner förankrar den i den sinnliga och materiella världen, säger Martin Göthberg.
Trygga zoner
Avhandlingen illustrerar elevernas medverkan i gestaltningsprocessen och autonomi i lärprocessen. Lärandet pågår i både formella och informella situationer. Lekfullhet, explorativt lärande, orientering mot gemensamt produktmål och kollektivt problemlösande karaktäriserar den sociala interaktionen.
Interaktionen skapar ett slags trygga zoner där kollaborativ kreativitet står i centrum snarare än individuella, mätbara prestationer.
– Den rådande neoliberala utbildningsideologin är upptagen av individens mätbara skolprestationer. Den ideologin, iscensatt i såväl policy som praxis, har haft problem att integrera lärande i och genom konstnärliga uttrycksformer i skolans arbete, säger Martin Göthberg.
Analysera interaktion
Så sent som sommaren 2018 avvisade riksdagen ett utredningsförslag om att återinföra estetiska kurser för alla elever på gymnasiet efter att möjligheten att delta i sådana kurser starkt begränsats i gymnasiereformen 2011.
– Eftersom estetiska ämnen typiskt har associerats med kollaborativa, explorativa, kreativa och gränsöverskridande lärandeformer, alltså i någon mening alternativ till den dominerande utbildningsideologin, är det viktigt att analysera social interaktion och lärande inom en sådan verksamhet, säger Martin Göthberg.
För mer information: Martin Göthberg, telefon: 070-250 28 14, e-post: martin.gothberg@gu.se
Martin Göthberg lägger fram sin avhandling Interacting - coordinating text understanding in a student theatre production vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, fredagen den 29 mars, kl. 13.00. Plats: Sal BE 036, Pedagogen hus B, Läroverksgatan 15.
Avhandlingen finns digitalt publicerad: http://hdl.handle.net/2077/58482