Kombinerar hällristningar med AI och spårar bronsföremål med isotoper
Johan Ling är professor i arkeologi. I avhandlingsarbetet använde han sig av GPS för att mäta in hällristningar och relatera dem till strandförskjutningsdata och sedan dess har han implementerat allt från isotoper till 3D-dokumentation i den arkeologiska forskningen. Som en av de stora framtidsutmaningarna – och möjligheterna – ser han artificiell intelligens.
I sin avhandling Elevated Rock Art. Towards a Maritime understanding of rock art in northern Bohuslän, Sweden (2008), fokuserade Johan Ling på förståelsen av hällristningarna i Bohuslän utifrån ett maritimt perspektiv. I samarbete med kvartärgeologer genomfördes nya studier av strandförskjutningen i norra Bohuslän.
– Genom att mäta in hällristningarna med GPS och relatera dessa till strandförskjutningsdata kunde jag tillföra nya rön gällande hällristningarnas datering men även om landskapet samt vilken social praktik som legat bakom produktionen av hällristningar.
Stor internationell uppmärksamhet
Avhandlingen prisades av Kungl. Vitterhetsakademien och fick stor internationell uppmärksamhet. Under de följande åren fick han anställning som forskare på Svenskt Hällristnings Forsknings Arkiv (SHFA) med koppling till institutionen för historiska studier.
– Under denna tid samverkade jag och publicerade artiklar med internationella forskare och utvecklade nya sociala perspektiv på bronsålderns hällristningar med anknytning till teoribildning från antropologi, marxism och arkeologi.
Tillsammans med forskarkollegorna på SHFA har han även verkat för att implementera nya dokumentationsmetoder av hällristningar, med fokus på 3D-dokumentation, laserskanning och Image Base Modelling.
– Den högupplösta 3D-tekniken skapar helt nya förutsättningar för tolkning av hällristningarna. Utifrån denna kan vi komma åt de tekniker som de förhistoriska ristarna använd sig av, helt nya detaljer i materialet samt olika ristningshorisonter. Med andra ord kan vi ställa helt nya forskningsfrågor om hällristningarnas biografi och omvärdera interaktionen mellan ristarna, materialet och bilderna och deras narrativ.
Banbrytande forskningsprojekt med blyisotoper på bronsföremål
2010 fick Johan Ling medel från Vetenskapsrådet till det treåriga, tvärvetenskapliga projektet Bröt man koppar i Sverige under Bronsåldern/The Extraction of copper in Sweden during the Bronze Age.
– Det övergripande syftet var att utvärdera de rådande teorierna, om man bröt koppar i Sverige eller importerade från Europa under bronsåldern. Projektet har varit banbrytande eftersom det är det första i Skandinavien som analyserat över 100 bronsföremål med hjälp av blyisotoper och kemiska analyser. Resultatet har gett en ny bild av importen av koppar som visar att denna varit väl så komplex där vissa regioner försett andra med malm under olika perioder i bronsåldern.
Även det projektet har fått stor internationell uppmärksamhet och resultaten har publicerats i flera artiklar i internationellt renommerade vetenskapliga tidskrifter.
Metall levererades från Sydeuropa
– På basis av det positiva vetenskapliga resultat vi uppnådde med det projektet ansökte vi hos Riksbankens Jubileumsfond om medel för ett nytt projekt som stäckte sig från 2015 till 2017.
Det övergripande syftet med det nya projektet, Scandinavia’s role in the copper networks of Europe in the 2nd Millennium BC, var att testa de nya och delvis kontroversiella resultaten angående importen av koppar till Skandinavien under bronsåldern.
– En komplex bild av förbindelser mellan Skandinavien och andra delar av Europa har framträtt där det framgår att sydeuropeiska gruvor runt Medelhavet har varit leverantörer av metall till Skandinavien.
Forskningsplattform som kombinerar AI med medborgarforskning
Våren 2016 blev Johan Ling föreståndare för SHFA, som sedan starten 2006 haft målsättningen att forska om bronsålderns hällristningar och att digitalisera och tillgängliggöra hällristningsdokumentationen för forskning och allmänhet med hjälp av en databas med ett webbanpassat användargränssnitt.
– Sedan hösten 2017 har vi organiserat ett forskningssamarbete mellan SHFA, Centrum för Digital Humaniora, samt institutionen för datavetenskap och teknik vid Chalmers. Syftet med detta digitaliserings- och forskningsprojekt är att utveckla en ny arkeologisk datadriven forskningsplattform som kombinerar artificiell intelligens, AI, och medborgarforskning för klassificering av hällristningsdokumentation.
För att uppnå dessa mål tillämpar de en tvärvetenskaplig metodik som kombinerar arkeologi, vetenskapsteori och datavetenskap. Den datadrivna forskningsplattformen kommer att använda metoder från Computer Vision och Machine Learning för bildigenkänningsteknik, objektidentifikation och segmentering. Metodiken kommer att kombineras med kronologi, typologi och statistik från arkeologi, samt kunskapsteoretiska metoder från vetenskapsteori.
Utmaningar för framtiden
Just AI, artificiell intelligens, ser han som en av flera stora utmaningar framöver.
– AI är något vi måste ta på större allvar inom humaniora i stort och inte minst inom arkeologi. Det finns i nuläget stora digitala datamängder som vi måste börja behandla och processa med AI vilket kan leda till helt nya forskningsfrågor, tolkningar och slutsatser. Vidare har forskningen kring DNA inom genetiken lett till att vi har fått revidera en rad modeller inom arkeologi vilket i sin tur lett till nya forskningsfrågor och teoribildning.
Humaniora har som vetenskap inte traditionellt varit kritiskt beroende av avancerade metoder och teknik, men detta börjar förändras, menar Johan Ling.
– Nya metoder och tvärvetenskapliga samarbeten ser jag som viktiga utmaningar inom arkeologi och men även inom humaniora i stort. I detta sammanhang är det viktigt med kritisk tänkande och driven teoribildning, vilket de humanistiska disciplinerna kan bidra med på många plan.