Konferens om katastrofmedicin stärker Sverige i det nya säkerhetsläget

Bild

Det är Centrum för katastrofmedicin CKM vid Göteborgs universitet som är värd i år, och temat denna gång är ”Civilförsvaret och Nato - Svensk katastrofmedicin möter ett förändrat säkerhetsläge”.

– Ett mycket relevant och samhällsviktigt tema som med de
senaste årens negativa utveckling i vår omvärld blivit alltmer aktuellt. Katastrofmedicin utgör en arena som behöver utvecklas både vad det gäller forskning och praktisk kunskap och detta i en rasande snabb takt, säger Joakim Björås.

Konferensen är Sveriges största inom just katastrofmedicin och erbjuder varje år möjligheter för forskare, krissamordnare och representanter från regioner, sjukhus, politiken, civilsamhällets organisationer samt myndigheter, att mötas kring aktuella frågeställningar, dela erfarenheter, se synergier samt och skapa nya samarbeten.

Bild

– Programmet innehåller föredrag av erfarna aktiva internationella och nationella forskare, paneldebatter, men också interaktiva moduler med deltagarna. I år kommer vi även ge de olika kunskapscentrumen inom katastrofmedicin i Sverige möjlighet att berätta mer om just sin speciella inriktning och forskningsfält, säger Yohan Robinson, överläkare, docent och föreståndare för CKM.

Ansvaret för konferensen roterar mellan Sveriges kunskapscentrum inom katastrofmedicin, sju av dem är expertstöd till Socialstyrelsen.

Bild

– Att varje kunskapscentrumen får bidra med sin nischade erfarenhet, för att förbättra Sveriges läge i händelse av kris och krig, är oerhört viktigt. De är ju avgörande resurser för såväl spridning som produktion av forskning och kunskap inom hela området, och konferensen är ett viktigt forum för att lyfta detta arbete, tillägger Hanna Maurin Söderholm.

Internationella talare bidrar med globala perspektiv

Bland talarna finns Derrick Tin, senior forskare vid Harvard Medical School. Han är läkare och specialiserad inom katastrofmedicin och har varit involverad i flera storskaliga nödsituationer där vår globala hälsa varit extremt utsatt och där en gränsöverskridande samverkan varit avgörande. Han kommer dels tala utifrån rubriken - From Chaos to Calm– an exploration of disaster and counter terrorism medicine, och även om Boston Marathon Bombing – What did we learn.

Brigadgeneral Petter Iversen vid norska Försvarsmakten är ytterligare en av de internationella talarna. Han har nyligen blivit utnämnd till ordförande för kommittén för cheferna för militärsjukvården i NATO (COMEDS). COMEDS beslutar om förmågekrav inom totalförsvarsmedicin. Han kommer berätta om Natos baskrav, masskadehändelser och hur patientflöden leds i Natosammanhang, detta under rubrik - Medical Support in Collective Defence and Patient Flow Managemen)

Bild

Sjukvårdsplanering för krig i Norden

Per Bolinder, departementsråd och avdelningschef för Avdelningen för Civilt försvar, Försvarsdepartementet, inleder hela konferensen med rubriken; Sveriges civila försvar och Nato, samt erfarenheter från Ukraina. Bolinder har tidigare bland annat verkat som särskild huvudman med ansvar för att samordna Försvarsdepartementets förberedelser för och anslutning till Nato.

Under sessionen - Sjukvårdsplanering för krig i Norden, på dag två, finns Socialstyrelsen representerad genom Maria Carlund, utredare Socialstyrelsen. Och Claes Ivgren, generalläkare Försvarsmakten pratar då om Försvarsmakten och Natos sjukvårdsplanering. Detta är bara några av årets talare och de punkter som belyses under de två dagarnas speckade program.

Medlemskap i Nato innebär nya utmaningar

CKM är Socialstyrelsens första kunskapscentrum inom just totalförsvarsmedicin. Eftersom Natos basala förmågekrav på det civila försvaret förutsätter bland annat en god förmåga till masskadehantering, är Sveriges Natointräde också en stor händelse för totalförsvaret. Att kunna ta emot skadade civila, egna, allierade och motståndarens soldater och behandla alla med en god och säker vård, enligt humanitär rätt, är en utmaning. Frivilligorganisationernas roll, samt ledning på politisk, strategisk och operativ nivå kommer därför också att diskuteras på mötet.

– Sverige är numera en del av Nato och varje gång vi diskuterar svensk sjukvård gäller detta även Natos sjukvård. Att få det tänket med i vår nationella sjukvårdsplanering är en utmaning, något som Sverige så klart inte är ensam om, säger Yohan Robinson.

– Vill Sverige avvika från Natos reglementen kan Sverige begära undantag, men Sverige kan ju i stället vara aktiv vid framtagningen av nya styrdokument i Nato, säger han. För har styrdokumenten väl klubbats igenom av den militära kommittén är de svårt att backa därifrån.

Därför är det viktigt att utveckla katastrofmedicin som forskningsämne

Katastrofmedicin är fortfarande en ung vetenskap som länge har existerat i skuggan av de andra stora ämnen såsom akutmedicin, kirurgi och anestesiologi. Även forskning inom pediatrik och psykologi, ja hela människan i alla hennes skeenden och åldrar påverkas ju vid krig och katastrofer. Kanske kan man säga att katastrofmedicin förutsätter goda kunskaper inom alla andra ämnen, men med en extrem tvist och under extrema förhållanden.

Forskningsmiljöer och forskningsresultat kring ämnet ger även begreppet säkerhet en flerdimensionell innebörd. För vilka risker finns här och kan alla resultat verkligen publiceras?  Och om dom inte publiceras vem kommer dom då till godo?

– För att kunna skapa evidensbaserade rekommendationer för katastrofmedicinsk beredskap och krismanagement måste det utbildas katastrofmedicinska forskare genom master- och doktorandprogram. Under konferensen medverkar samtliga kunskapscenter inom katastrofmedicin och både forskare och forskarstuderande presenterar egna resultat. Vi hoppas på att många intressanta abstracts skickas in, och kommer att utse bästa presentation och bästa poster samt dela ut ett trevligt pris till dessa i samband med vår middag med lite underhållning på torsdagskvällen, säger Yohan Robinson.

Konferensen programkomitté, en erfaren trio

Yohan Robinson, Joakim Björås och Hanna Maurin Söderholm bildar tillsammans konferensens programkommitté. De poängterar alla att dessa NKMK-konferenser alltid erbjudit goda möjlighet att nätverka med både kolleger, ledande forskare, myndighetsföreträdare med flera.

– Under två intensiva dagarna väcks nya idéer och många viktiga insikter ser dagens ljus. Att man dessutom har himla trevligt samtidigt är ju även det en stor fördel, avrundar dom.

Upptaterat 241004

Text: Susanne Lj Westergren