Vid Humanistiska fakulteten är det fyra forskningsprojekt inom arkeologi, etnologi, filosofi och musikvetenskap som tilldelas medel från Riksbankens jubileumsfonds utlysning inom humaniora och samhällskunskap.
Italien före Romarriket
Arkeologen Serena Sabatinis projekt Italien före Rom – att undersöka samspelet mellan kulturell och genetisk variation i Italien före Romarriket beviljas 5 262 000 kronor.
– Projektets mål är att använda en helt igenom tvärvetenskaplig strategi som kombinerar arkeologi, gammalt DNA, stabila isotoper och proteinanalyser (och därmed diet samt livsstil/hälsotillståndsbedömning).
Forskningsprojektet ska fokusera på Italien och de människor som levde där under första millenniet f.v.t., det vill säga före Romarrikets uppkomst.
– Gammal DNA är en ovärderlig källa av information som används allt mer i studier av förhistorien, den kan tillsammans med data om diet, livsstil och från arkeologiska undersökningar utgöra en helt ny syn på hur betydande aspekter av kulturell identitet upprätthölls, säger Serena Sabatini.
Musik och konspirationsteorier
Inom musikvetenskap ska Tobias Pontara studera ett brett urval av dokumentärer, politiska valfilmer och kortare videor producerade i Europa och USA mellan 2003 och 2022, för att undersöka hur och i vilken utsträckning ljudspårselement är involverade i den audiovisuella kommunikationen av konspirationsteoretiska påståenden och världsbilder.
– Det utforskar en aspekt av samtida konspirationsteoretisk diskurs, som i stort sett förbisetts i forskningen. Från forskningen om musik och ljud i spelfilm vet vi att ljudspårselement har stor inverkan på hur vi relaterar till och engageras av de berättelser och fiktiva världar som skildras. Vi behöver mer kunskap om hur detta fungerar i icke-fiktiva audiovisuella kontexter, säger Tobias Pontara.
Projektet Konspiratoriska ljudspår: Musiken och ljudets roll i audiovisuellt medierad konspirationsteoretisk diskurs har beviljats 4 236 000 kronor av Riksbankens jubileumsfond.
Klandrets begränsningar
Filosofen Per-Erik Milam har tilldelats 2 603 000 kronor i projektbidrag för att undersöka hur vi använder klander i olika sammanhang och vilka begränsningar klander har. Forskningsprojektet Klandrets begränsningar bygger vidare på hans tidigare projekt Förlåtelsens gränser där undersökte han förlåtelsens natur och etik.
Milam kommer i det här forskningsprojektet att utveckla en etik för klander som bland annat redogör för vad som är effektivt klander och omvärdera de normer som styr oss när vi klandrar någon.
– Jag ska identifiera nya och försummade utmaningar för passande och effektivt klander, sedan förklara hur dessa utmaningar begränsar vad klandret kan göra för oss, och slutligen omvärdera de normer som styr klander.
Han ser särskilt fram emot att undersöka alternativen till att skylla på varandra.
– Om klander och skuldbeläggande är begränsat på det sätt som många anser, på vilka andra sätt kan vi då stå upp för oss själva och andra och upprätthålla ett säkert och harmoniskt samhälle?
Prepping tillsammans
Elias Mellander, forskare i etnologi, ska i sitt projekt studera preppingkultur och vilka mer eller mindre formaliserade gemenskaper som finns inom den. Prepping är ett fenomen som befinner sig i skärningspunkten mellan subkultur, hobby och civilförsvar. Han kommer att använda etnografiska metoder som deltagandeobservation och intervjuer för att utforska delande av erfarenhet, material, information och ansvar, parallellt med delandet av förhoppningar och farhågor.
– Jag har studerat preppingkulturen tidigare, men då utifrån hur enskilda individer förbereder sig. Nu ska jag undersöka hur man förbereder sig tillsammans, inte bara materiellt utan hur man delar föreställningar om framtiden och ansvar. Jag kommer att fokusera på fyra olika områden: konsumtion, produktion, kommunikation och prediktion, säger Elias Mellander.
Hans forskningsprojekt Gemensam sak? Prepperkultur, kollektiv krisberedskap och delade dystopier har beviljats 1 864 000 kronor av Riksbankens jubileumsfond.
– Preppingkulturen har sina rötter i USA och där har den varit väldigt förknippad med en form av individualism, men i den svenska kontexten finns en tydlig kollektivistisk förklaringsmodell, där preppers talar om hur viktigt det är att prata med sina grannar och där det finns ABF-kurser i att ”preppa tillsammans”. Det är en intressant mix av ett amerikanskt kulturellt uttryck som kommit in i den svenska folkbildningstraditionen.
Text: Johanna Hillgren
