Konstnärligt forskningsprojekt färglägger Sveriges vita historia
Hur kan röster från ”fria svarta” på St Barthélemy för 200 år sedan förändra representationen av svensk identitet? Det är en av huvudfrågorna för Nina Mangalanayagam, forskare och konstnär på HDK-Valand, som är aktuell med ett samtal på Stockholms Stadsmuseum den 26 mars.
Inom ramen för sitt forskningsporträtt, Att färglägga Sverige: en belysning av hybriditet i Sveriges historia, undersöker Nina Mangalanayagam historiska berättelser från svenskar med blandad bakgrund i som inte tidigare har synliggjorts i svensk historia.
Den centrala fallstudien gäller St Barthélemy och fokuserar på barnen till svenska män och så kallade ’fria svarta’ kvinnor på ön under svenskt styre.
– Jag är intresserad av historier som ifrågasätter vår historieskrivning och homogena svenska självbild. Jag har själv en vit och en svart förälder och letar efter de här hybrida historierna som kan ge en mer diversifierad bild av svenskhet. Hur kan deras liv hjälpa oss att undersöka vems historia vi egentligen berättar? säger Nina Mangalanayagam.
I dialog med historiker
De senaste tio åren har allt fler forskare börjat intressera sig för Sveriges koloniala arv. Nina Mangalanayagam närmar sig forskningsområdet som konstnär.
– Jag har inte historisk skolning men utför min forskning i dialog med historiker, bland annat Fredrik Thomasson vid Uppsala universitet. Han har hittat vägar för att följa de här människorna via exempelvis domstolsprotokoll och ägarskap. Jag utgår från det han har hittat och skapar en visuell berättelse om deras liv via video, AI och fotografi. Som konstnär behöver jag inte förhålla mig till samma ramar som en historiker utan kan levandegöra dessa liv via spekulation och fiktion, säger hon.
Projektet fokuserar på kvinnornas position, en historia som är ännu mer osynlig än männens. Nina Mangalanayagam är ungefär halvvägs in i projektet och konstaterar att det finns mer material om svarta kvinnor än vad hon ursprungligen trodde. Om man vet hur man ska leta.
– Sveriges koloniala arkiv är de vita männens arkiv. Det har nedtecknats utifrån deras perspektiv och kan ibland dölja aspekter som inte de ville eller kunde se. Vad som hittas färgas av vem som tittar. Så det gäller att vända och vrida lite på det, säger hon.
Självbild som "vitt" land
Sverige har i över 200 år haft en självbild som ett homogent och ’vitt’ land, vilket ofta återanvänds i politisk retorik. Genom sin forskning vill Nina Mangalanayagam visa att verkligheten är mer komplex än så.
– Vi måste förstå vår historia för att kunna påverka vår samtid eftersom saker har en tendens att upprepa sig. Sverige har i själva verket en historia som är full av mångfacetterade heterogena historier, sammanflätade kulturer och identiteter. Min förhoppning är att den här typen av berättelser kan hjälpa den som identifierar sig som icke-vit att finna gemenskap i Sverige och diskutera sin egen historia, säger hon.
Vill du veta mer?
26 mars deltar Nina Mangalanayagam och Maja Hagerman, författare och filmare, konstnärlig lektor i bildproduktion vid Högskolan i Dalarna i ett samtal om historiska spår av kolonisering och rasism i våra mörka skrymslen och vrår på Stockholms stadsmuseum.
Läs mer: https://stadsmuseet.stockholm/aktuellt/kalendarium/2025/03/historia-vi-helst-vill-glomma/