Kortare väntan för små barn med autism
Ett tätare samarbete mellan barnhälsovård och specialistvård har lett till snabbare stöd för små barn med autism. En studie från Göteborgs universitet visar att barnen i genomsnitt får sin diagnos ett år tidigare.
När små barn visar tecken på autism eller andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som svårigheter med samspel och kommunikation eller upprepade beteenden, kan det idag ta lång tid innan de får en utredning och rätt stöd.
Specialistcentrum för barn och unga vid Angereds Närsjukhus i Göteborg har de senaste åren testat ett nytt arbetssätt som för samman barnhälsovården, specialistsjukvård och kommun, inklusive förskola. Bland annat har sjuksköterskor i barnhälsovården fått utbildning i att upptäcka tidiga tecken på autism, och vården har infört en struktur där barn som misstänks ha autism direkt får stöd i barnhälsovården, samtidigt som de remitteras vidare för specialistutredning.
Snabba insatser
Den aktuella utvärderingen visar att satsningen har haft positiva effekter. Hjälpen har nått familjer snabbare, och den genomsnittliga åldern då barnen fått sin autismsdiagnos har sänkts från i genomsnitt tre år och åtta månader, till två år och sju månader.
– Ju tidigare vi kan fånga upp barn som har autism, desto bättre stöd kan vi ge. Vi ser att familjer får hjälp snabbare och slipper vänta i flera år på en utredning, säger Emilia Carlsson, universitetslektor i logopedi vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och forskare vid Gillbergcentrum.
Angered, där arbetssättet testas, är en stadsdel i nordöstra Göteborg där många familjer har utländsk bakgrund och där vården tidigare haft svårt att nå ut. Den samverkan som utvecklades inom projektet är nu etablerat och pågår fortfarande.
Utbildning och resurser
Studien visar att bättre samarbete mellan olika delar av vården kan göra stor skillnad för barn och föräldrar. Modellen kan införas i fler regioner, men kräver att sjukvårdspersonal får utbildning och att det finns resurser för att ge stöd redan när autism misstänks – inte först efter en lång väntan både på utredning och insatser.
– Genom ökad kunskap hos personal i vården och effektivt samarbete kan vi bättre hjälpa familjer direkt och ge dem det stöd de behöver, säger Gudrun Nygren, barnläkare och barnpsykiater samt forskare vid Gillbergcentrum, Göteborgs universitet, och medförfattare till studien.
Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Pediatrics. Utvecklingsprojektet genomfördes med stöd från Sociala investeringsmedel, och denna studie är finansierad med regionala FoU-medel Västra Götalandsregionen.
