Kraftig ökning av psykiatrisk medicin bland doktorander

– Vår studie är viktig för att förstå allvaret i den psykiska hälsokrisen bland doktorandstudenter, säger Sanna Bergvall, lektor i nationalekonomi på Handelshögskolan på Göteborgs universitet.

Bergvall har tillsammans med Eva Ranehill, lektor i beteendeekonomi på Handelshögskolan på Göteborgs universitet, genomfört studien tillsammans med Clara Fernström och Anna Sandberg, båda från Stockholms universitet. Forskarna har använt svenska registerdata, det vill säga uppgifter från Statistiska centralbyrån och Socialstyrelsen, för att analysera över 20 000 doktorander som påbörjade sina studier mellan 2006 och 2017.

Användningen minskar efter sista året

Studien visar att blivande doktorander använder psykiatrisk medicin mot bland annat depression, ångest och sömnstörningar, i samma takt som personer med masterexamen innan de påbörjar sina studier. Efter att doktorandstudierna har inletts ökar användningen dock kraftigt, med en ökning på 40 procent vid det femte året jämfört med nivåerna före studierna. Efter det femte året, som motsvarar den genomsnittliga längden för doktorandstudier, observeras en tydlig minskning av användningen av psykiatrisk medicin.

– Studien bekräftar vad tidigare enkätstudier har indikerat, men här tar vi det ett steg längre genom att använda medicinska bedömningar i stället för självrapporterat mående och inkluderar dessutom alla doktorander i Sverige, säger Eva Ranehill.

Vill undersöka mekanismerna bakom 

Resultatet tyder på att den ökade användningen av psykiatrisk medicin påverkas negativt av doktorandstudierna själva, snarare än att en större andel individer som redan använder psykofarmaka väljer att påbörja en forskarutbildning. I studien fann man också att äldre doktorander, kvinnor och de med en bakgrund av psykisk ohälsa löper högre risk att behöva psykiatrisk medicinering under sina studier.

– Vi vet inte exakt varför doktorandstudier har den här effekten, men flera faktorer kan spela in, som ensamheten i arbetet, hög press och låg styrning. Efter studierna väntar ofta en osäker arbetsmarknad med stor konkurrens. Vi hoppas kunna undersöka detta närmare och förstå mekanismerna bakom effekten i framtida studier, säger Sanna Bergvall.
 

Hoppas studien kan bidra till en bättre arbetsmiljö 

Forskarna hoppas att studien kan ge beslutsfattare och akademin ett underlag för att förbättra arbetsmiljön för både doktorander och forskare i början av sina karriärer.

– För akademin hoppas vi att vår forskning leder till förändringar som främjar mental hälsa, och denna utveckling har på många sätt redan startat. För samhället, utöver kostnader för behandling och det individuella lidandet, är det kanske viktigt att fundera över hur vi organiserar akademisk forskning för att den ska bli så produktiv som möjligt samt hur den nuvarande organisationen påverkar selektionen av individer till akademisk forskning, säger Eva Ranehill.

Text: Jessica Oscarsson
 

Läs studien här: The Impact of PhD Studies on Mental Health—A Longitudinal Population Study