Kulturarv i Antarktis blir virtuell modell

Forskningsstationen på Snow Hill i Antarktis byggdes 1902 under ledning av forskaren Otto Nordenskjöld under den så kallade första svenska Sydpolarexpeditionen. Stationen är tillsammans med andra lämningar från expeditionen skyddade historiska miljöer. Men det är av naturliga orsaker få som kan ta del av detta kulturarv. Det vill forskarna Gunnar Almevik och Jonathan Westin ändra på.

Undersökte och samlade in data

Under fyra veckor besökte och dokumenterade de därför forskningsstationen på Snow Hill och andra minnesmärken, bland annat en ruin i Hoppets bukt byggd av en grupp expeditionsmedlemmar. På plats undersöktes lämningarnas tillstånd, risker och behov av åtgärder.

− Den gamla forskningsstationen är i förvånansvärt gott skick. I efterhand har man satt upp fotografier och informationsskyltar och huset liknar idag ett hembygdsmuseum, men känslan av där och då är ändå påtaglig, säger Gunnar Almevik, professor i kulturvård.

Under två veckor bodde forskarna i tältläger på Snow Hill. Med drönare, laser och fotogrammetri genomförde de omfattande dokumentationer av byggnaden och landskap. De gjorde också traditionella karteringar och uppmätningar.

Forskarna monterade också en automatisk väderstation för att långsiktigt kunna samla in klimatdata av motsvarande slag som Nordenskjölds expedition samlade in i början av 1900-talet.

– Genom jämförelser mellan klimatdata, nya och gamla karteringar och återfotografering kommer vi få en unik möjlighet att följa klimatförändringar på en specifik lokal i Antarktis över 120 år, säger Gunnar Almevik. 

Möjliggör för allmänheten att besöka Antarktis

Gunnar Almevik och Johanthan Westin håller nu på att bearbeta all data de samlat in och utifrån dessa skapa digitala modeller av lämningarna. Målsättningen är att de digitala modellerna av dessa lämningar ska kunna ”besökas” av en bred allmänhet.

− Det främsta sättet att utforska den detaljrika dokumentationen vi har samlat in, och förstå platsen, är att stiga in i den. Vi arbetar därför med ett gränssnitt som möjliggör ett utforskande i Virtual Reality. Med hjälp av historiska källor och de byggnadsundersökningar som gjordes på plats vill vi även digitalt rekonstruera vinterstationen så som den tedde sig 1902, säger Jonathan Westin, docent i kulturvård.

Men det finns även ett annat viktigt skäl till att skapa digitala modeller.

− Det har inte funnit något samlat kunskapsunderlag hittills, säger Jonathan Westin.

Förvaltningsansvaret för lämningarna efter Nordenskjöld-expeditionen delas mellan Argentina och Sverige. Dokumentationen ska ge ett underlag om hur kulturarvet bör underhållas och förvaltas framöver.

− Vi kunde på plats konstatera att byggnaden på Snow Hill och ruinen i Hoppets bukt är i förvånansvärt gott skick. Däremot hotas landskapet och själva marken de står på, säger Jonathan Westin.

Ökad temperatur och nederbörd leder till smältande glaciärer och smältande permafrost. Jorderosionen från smältvatten är kraftig på just dessa platser och hotar lämningarna på sikt.

– Ibland tänker vi att kulturarv kan bevaras för evighet, men här måste vi definiera en bevarandehorisont. Och den är här i Antarktis skrämmande kort. Att lägga ny tjärpapp och laga fönster på huset på Snow Hill är relativt enkelt. Det allvarliga hotet, och det gäller alla lämningar från Nordenskjölds polarexpedition, kommer från det förändrade klimatet, säger Gunnar Almevik.

Foto tillhör forskarna.

Fotnot: Expeditionen är ett samarbete mellan flera institutioner och länder. Projektet, CHAQ 2020, är finansierat av Vetenskapsrådet och leds av Lize-Marié Van Der Watt vid KTH. Riksantikvarieämbetet finansierar Jonathan Westins och Gunnar Almeviks del i projektet.

Kontakt:

• Gunnar Almevik, professor vid instutionen för kulturvård, telefon: 031–786 9301, 076–622 9301, e-post: gunnar.almevik@conservation.gu.se
• Jonathan Westin, Centrum för Digital Humaniora, e-post: jonathan.westin@lir.gu.se