Kurs som kopplar samman migration och hälsa ger djupa insikter
Mastersstudenter inom både folkhälsovetenskap och global hälsa lovordar kursen ”Migration och hälsa i en social, demografisk och politisk kontext”. Kursen undersöker kopplingar mellan de två aktuella ämnena migration och den mänskliga rätten till hälsa, genom lärandecentrerad och studentaktiverande pedagogik.
När kursen gavs nu under våren var det första gången den kunde ges helt fysiskt. Kursen ”Migration och hälsa” ger ett hälsoperspektiv på människors in- och utvandring, och relaterar detta med sociala, demografiska och politiska strukturer. Det är en valbar kurs tänkt för studenter på masterprogrammet i folkhälsovetenskap, och även öppen för studenter från andra program, exempelvis masterprogrammet i global hälsa.
Livliga diskussioner
Två av studenterna som tog kursen nu under våren var Sahada Shaibu från Ghana och Clotilde Frade från Portugal. De berättar att de verkligen uppskattade de livliga diskussionerna med sina kurskamrater och lärare.
– Det var första gången jag hörde om migration kopplat till mänskliga rättigheter. Under diskussionerna med kurskamraterna insåg jag att det inte läggs någon större vikt vid kopplingen mellan migration och hälsa i mitt hemland. Det finns många migranter I de västafrikanska regionerna, men i policyarbeten tar beslutsfattare sällan hänsyn till hälsoperspektivet, säger Sahada Shaibu, och tillägger att hon tror att migranters situation i hennes hemland skulle kunna underlättas om det pågick en bredare diskussion i samhället.
– Det finns så många olika perspektiv som påverkar migranters möjlighet till ett hälsosamt liv, bland annat kön och ålder, och det aktuella landet och den politik som förs där. Under kursen diskuterade vi de perspektiv som kallas intersektionalitet, och som också påverkar migranters möjlighet till ett hälsosamt liv, säger Clotilde Frade och tillägger:
– Jag kan verkligen rekommendera den här kursen till alla som är intresserade av hur migration kan kopplas till hälsa. Var beredd på att ha givande diskussioner och att få bidra med dina egna erfarenheter och tankar.
Lär sig av varandra
Den här gången hade alla studenter i kursen andra ursprung än svenskt. Alla var alltså själva en slags migranter. Den studentaktiverande pedagogiken innebär att studenterna tar del av faktabaserat material före undervisningstillfällena, och att de då delar med sig av sina erfarenheter och perspektiv och lär sig av varandra.
Även lärarna får nya insikter och perspektiv. Ibland är frågorna mer intressanta än svaren, menar universitetsadjunkten Mayssa Rekhis, som tillsammans med Jesper Löve ansvarat för kursen under höstterminen 2022. Idag förs ofta migration fram som ett problem, vilket hon tycker är fel. Hon påpekar att befolkningsrörelser och migration alltid har funnits, och att det är en del av att vara människa.
– Under senare år har migrationens påverkan fått allt mer uppmärksamhet, men ofta med ett trångsynt och okritiskt perspektiv, där migranter är i en sårbar situation, eller representerar en hälsorisk för värdlandet. I den här kursen försöker vi se på migration och hälsa från ett mer holistiskt och kritiskt perspektiv. Vi diskuterar hur aspekter som rasism, gränser och strukturer skapar sårbarheten, och vad det är som påverkar inte bara migranter utan även rasifierade människors hälsa och liv, säger Mayssa Rekhis.
Hon kommer själv ursprungligen kommer från Tunisien, och disputerade inom antropologi i Paris innan hon kom till Göteborgs universitet.
Andra förutsättningar
Coronapandemin är ett tydligt exempel på att olika grupper har skilda möjligheter att både skydda sin hälsa och få del av samhällets trygghetsmekanismer. När covid spreds i höginkomstländer drabbades migranter extra hårt. Många bodde trångt och hade arbeten som inte kunde utföras i hemmet, vilket ökade risker för att de själva skulle smittas. Barriärer i samhället hindrade tillgång till testning, behandling och vaccin. Pandemin skyndade också på digitaliseringen av vården, som blir ett hinder för den som saknar internetuppkoppling och dator.
Trivs i Göteborg
Studenterna på de internationella masterprogrammen har olika bakgrund, och olika mål med sitt yrkesliv när de är klara med utbildningen. Hemma i Portugal utbildade sig Clotilde Frade inom industriell ledning och logistik. Hon trivs så bra i Göteborg att hon hoppas kunna hitta ett relevant arbete och stanna ytterligare en tid:
– Logistik, migration och hälsa sammankopplas av konsumtion och multinationella företag. Helst skulle jag vilja arbeta med något som berör migration eller klimatförändringar, men exakt vad det skulle vara vet jag inte ännu, säger Clotilde.
Sahada Shaibu har en universitetsexamen inom vårdadministration från Ghana, och efter sin masterexamen hoppas hon kunna bygga vidare med en forskarutbildning. Hon känner sig inspirerad efter kursen i migration och hälsa:
– Jag vet inte just nu om jag är mest intresserad av migration eller av hälsopolicys, jag tycker båda områdena är väldigt spännande. I förlängningen skulle det förstås intressant att arbeta med frågorna på internationell nivå, kanske i FN, men även på regional eller lokal nivå finns mycket viktigt arbete att göra, säger Sahada.
Av: Elin Lindström
