Kvinnor mindre intresserade av att bli ledare i mansdominerade grupper
Att vara i minoritet påverkar kvinnors vilja att bli ledare negativt, visar en experimentell studie i nationalekonomi från bland annat Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. De viktigaste orsakerna till resultatet är att kvinnor får lägre självförtroende i miljöer med många män och förväntar sig lägre stöd från gruppen.
– Lönegapet mellan män och kvinnor beror idag främst på att kvinnor och män arbetar på olika positioner och inom olika sektorer, och inte främst på att kvinnor har kortare utbildning eller arbetar i lägre utsträckning. I studien undersöker vi om mansdominerade miljöer i sig kan vara en orsak till att kvinnor tenderar att välja utbildningar och karriärvägar som ger sämre lön och karriärutveckling, och därmed bidra till de ihållande könsskillnader vi ser på arbetsmarknaden, säger Eva Ranehill, forskare i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Studien är skriven tillsammans med Andreas Born, tidigare PhD-student på Handelshögskolan i Stockholm, och Anna Sandberg, forskare på SOFI, Stockholms universitet.
Lägre självförtroende och låga förväntningar på gruppens stöd
Studien har genomförts som ett experiment där deltagare slumpvis fördelats i grupper med en majoritet av män eller kvinnor. Alla deltagare fick lösa en uppgift individuellt innan de diskuterade uppgiften i grupp för att komma fram till ett gemensamt svar. Forskarna mätte därefter deltagarnas intresse för att leda sin grupp, varefter varje grupp valde en ledare inför studiens andra del.
– Om vi jämför individer som presterar relativt sett lika bra på uppgiften så ser vi att de kvinnor som är i minoritet är mindre benägna att försöka bli ledare för sina grupper än de kvinnor som är i majoritet, säger Eva Ranehill.
Forskarna pekar på flera tänkbara orsaker till resultaten, däribland att de kvinnor som i studien slumpats till grupper där de är i minoritet är mindre inflytelserika, tror att de presterar sämre än andra gruppmedlemmar och tror att de ska få färre röster i valet till ledare (vilket de också får) än kvinnor som slumpats till grupper med en majoritet kvinnor.
– Vår analys indikerar att lägre självförtroende och låga förväntningar på gruppens stöd spelar störst roll både för det genomsnittliga könsgapet i ledarskapsvilja och för hur kvinnors ledarskapsvilja påverkas av gruppens könssammansättning. Om vi jämför kvinnor som presterar relativt sett lika bra så har kvinnor i minoritet sämre självförtroende och lägre förväntningar på gruppens stöd än kvinnor i majoritet, säger Eva Ranehill.
Ökad förståelse av könsskillnader på arbetsmarknaden
Om kvinnor påverkas negativt av att befinna sig i minoritet, så kan det vara en förklaring till ihållande könssegregering på arbetsmarknaden, både horisontellt, att få kvinnor arbetar i vissa branscher, och vertikalt, att färre kvinnor når toppositioner. Få kvinnor inom ett område eller på en nivå kan i så fall leda till att färre kvinnor söker sig dit och att fler söker sig därifrån.
– Vi arbetar nu vidare med studier där vi försöker bekräfta en del av dessa mekanismer i arbetsmarknadsdata. Studier som vår kan leda till ökad förståelse för vad som driver de förvånansvärt seglivade könsgap vi ser på arbetsmarknaden – och därmed vilka åtgärder som bäst lämpar sig för att ta itu med dem, säger Eva Ranehill.
”Gender and willingness to lead – does the gender composition of teams matter?" av Eva Ranehill, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Andreas Born, Handelshögskolan i Stockholm, Anna Sandberg, Stockholms universitet, accepterad för publicering i Review of Economics and Statistics.