Lågtyskan lever vidare – i Brasilien

Bild

Under mitten av 1800-talet emigrerade människor från Pommern, i nuvarande Polen, till Brasilien. Tillsammans med nybyggardrömmen om ett bättre liv tog de lågtyskan med sig över Atlanten. I Brasilien kom de tyska migranterna bland annat i kontakt med portugisiskan och det är upprinnelsen till pomerano.

– Huvudfrågan för avhandlingen är hur lågtyskan har påverkats av det här mötet med den brasilianska portugisiskan, säger Martin Hansen, lektor i tyska med språkvetenskaplig inriktning vid Institutionen för språk och litteraturer.

Ett fungerande vardagsspråk

Innan han påbörjade sitt avhandlingsarbete om pomerano hade han forskat länge om lågtyskan. Och skillnaden på hur språket används i dagens Tyskland respektive i delar av Brasilien är stor.

– I Tyskland är lågtyskan lite som en patient som man försöker hålla levande. Det är ett språk som traditionellt är tätt sammanlänkat med bonde- och fiskesamhällen som inte finns kvar idag. Det är mest äldre som talar lågtyska. I Brasilien är pomerano ett levande språk, ett fungerande vardagsspråk, säger Martin Hansen.

I avhandlingsarbetet har han studerat pomerano i tre olika områden i Brasilien – Espírito Santo, Rio Grande do Sul och Santa Catarina. I fokus står konstruktioner som uttrycker existensbetydelser och hur de används av 18 pomeranotalare i olika åldrar. De regionala skillnaderna stora.

– Pomerano är framför allt ett talat språk och kanske det mest heterogena av de tyska minoritetsspråken. Det finns ingen norm, inga riktiga regler, vilket jag tycker är väldigt spännande. Att jobba med det här talade språkmaterialet känns ibland som att jobba med kaos. Om man hyser hopp om att få fram en enhetlig bild av pomerano genom att analysera olika grammatiska aspekter och sätta ihop dem likt pusselbitar, är man dömd att misslyckas. 

I korpusundersökningen kunde han påvisa att det inte bara finns en stor variation inom de tre regionerna, utan också mellan generationerna.

– Särskilt de yngre talarna vill inte längre jobba på familjens jordbruk, utan pendlar till mer urbana regioner, vilket leder till att de integrerar mer portugisiska i sin pomerano.

Bild

Ny användningsbaserad teori

Den teori Martin Hansen använt sig av för att förstå språkkontakten bättre är en användningsbaserad metod.
– I språkkontaktforskning var det ganska länge vanligt att man stannade vid att benämna och beskriva ett språkkontaktfenomen. Men det här är en ganska ny kompletterande metod där man även försöker hitta förklaringar till varför vissa flerspråkiga strukturer prioriteras och man utgår då från kommunikativa mål, vad talaren vill uttrycka. Samtidigt är det aldrig möjligt att ta reda på exakt varför en person väljer en viss konstruktion, men man kan belysa att kognitiva processer och sociala motiv kan påverka detta val.

Har gynnats av högtyskan

Enligt Martin Hansen var det viktigt att göra forskningsarbetet nu. Influenserna från portugisiskan blir allt större. Samtidigt tar det skrivna språket allt större plats, bland annat på grund av framväxten av sociala medier. I studien har han kunnat se att pomerano i området Santa Catarina har visat sig vara mer motståndskraftigt mot portugisiska influenser. Här har man fortsatt att prata högtyska parallellt med pomerano, trots att högtyskan förbjöds under andra världskriget.

– I norra Tyskland har lågtyskan trängts tillbaka av högtyskan i 500 år, det har varit en konkurrenssituation. Här verkar högtyskan i stället ha hjälpt till att bevara lågtyska strukturer i pomerano.

Så, hur låter då egentligen pomerano?

– Snabbare än lågtyska. Mer melodiskt och oftast med portugisisk intonation, men inte alltid. Lite som nederländska blandat med romanska språk.

I svenskan finns många lågtyska lånord. Kan man som svensk snappa upp något ord när man hör pomerano?

– Nja, kanske om man lyssnar noggrant och många gånger, säger Martin Hansen.

Text av: Janna Roosch

Avhandlingen "Sprachvariation und Sprachkontakt in Existenzverbkonstruktionen des Pomerano. Eine korpusgestützte Untersuchung einer niederdeutschen Varietät in Brasilien" försvarades vid en disputation den 8 december 2023.

Avhandlingen finns tillgänglig digitalt: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/78665