Det immundämpande läkemedlet metotrexat kan på befolkningsnivå kopplas till en ökad risk för tre olika former av hudcancer, visar forskare vid Göteborgs universitet i en ny studie. Läkemedlet ges bland annat till patienter med svårbehandlad psoriasis, men för just den patientgruppen sågs en mindre riskökning endast för basalcellscancer.
Studien är genomförd i danska sjukvårdsregister, i samarbete med bland annat Syddansk Universitet. Forskarna identifierade patienter födda i de nordiska länderna, som mellan åren 2004–2018 diagnostiserades med någon av de tre hudcancerformerna basalcellscancer (131 447 patientfall), skivepitelcancer (18 661 patientfall) eller malignt melanom (26 068 patientfall). Varje fall jämfördes med tio matchade kontrollpersoner.
Liten risk för individen
Resultaten publiceras i tidskriften British Journal of Cancer. Studien visar att det på gruppnivå var något vanligare att patienter som utvecklade någon av de tre hudcancerformerna tidigare hade behandlats med metotrexat. Den ökade risken presenteras i studien i spann: mellan 20–38 procent ökad risk för basalcellscancer, 37–89 procent för skivepitelcancer och 13–61 procent för malignt melanom. Forskarna kunde också visa att de patienter som fått högre doser av metotrexat löpte en högre risk för skivepitelcancer och basalcellscancer. För malignt melanom sågs däremot inte något tydligt dos-respons-sammanhang.
Studiens försteförfattare är Sam Polesie, docent i dermatologi och venereologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet samt hudläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Han påpekar att studiens resultat inte bör användas på individnivå.
– Metotrexat är ett väldigt bra och viktigt läkemedel som hjälper många patienter. Risken för en enskild person att utveckla någon av cancerformerna är fortfarande mycket liten, även om de tar läkemedlet. Men eftersom metotrexat används för flera stora patientgrupper innebär resultaten sannolikt ett ökat antal cancerfall på befolkningsnivå, säger Sam Polesie.
Annan bild vid psoriasis
När forskarna avgränsade studien så att den endast omfattade patienter med psoriasis, kunde de inte hitta det statistiska samband som kopplar metotrexat till en ökad risk för skivepitelcancer eller malignt melanom. En viss riskökning för basalcellscancer kvarstod dock.
– Detta kan man tolka som en svaghet i studien. Det är möjligt att de statistiska analyserna döljer någon slags snedhet som blev tydlig i patientgruppen med psoriasis, men om det kan vi bara spekulera. Det skulle också kunna tolkas som en trygghet för hudläkare som i huvudsak sätter in metotrexat till en patient med psoriasis där andra behandlingar inte har fungerat, säger Sam Polesie.
Han fortsätter:
– Patienter med psoriasis har sannolikt andra solvanor, och tidigare var också ljusbehandling en vanlig behandling för att dämpa utslagen vid psoriasis. Solvanor och användning av ljusbehandlingar var några exempel på viktiga faktorer som vi inte kunde inkluderas i studien.
Läkarens avvägning
Metotrexat är ett väl beprövat och effektivt immundämpande läkemedel som sätts in vid flera inflammatoriska och autoimmuna sjukdomar. Läkemedlet har använts sedan 1950-talet och förskrivs framför allt till patienter med ledgångsreumatism, inflammatoriska tarmsjukdomar och psoriasis.
Innan läkare förskriver metotrexat tas alltid rutinmässiga prover för att kontrollera att patienten inte har en bakomliggande lever- eller njursjukdom. Den förskrivande läkaren väger samtidigt alltid in patientens sjukdomstillstånd och sjukdomshistoria i bedömningen av den nytta läkemedlet förväntas göra.
Under de senaste åren har flera vetenskapliga studier satt ljuset på att läkemedlet kanske innebär en ökad risk för vissa former av hudcancer, men forskningsresultaten har hittills varit motsägelsefulla.
– Denna studie utgör alltså ytterligare ett inlägg i den pågående diskussionen om metotrexat och dess koppling till hudcancer. Det är särskilt viktigt att fortsätta studera kopplingen mellan väletablerade läkemedel, och dess koppling till cancer, säger Sam Polesie.