Lärares ämneskunskaper och undervisningserfarenhet är viktiga faktorer för elevers prestationer i matematik. Dessutom är ett bra skolklimat viktigt för både lärares trivsel och elevers välmående och studieresultat. Det visar en ny avhandling vid Göteborgs universitet.
Det finns en ökande samstämmighet att lärarkvalitet är avgörande för elevers lärande. Men vad är ”lärarkvalitet”? Det har Anna Toropova undersökt i sin doktorsavhandling. Resultaten tyder på att ämneskunskaper och lärarerfarenhet är viktiga faktorer i det vi kallar ”lärarkvalitet” och därmed för elevers lärande.
– Resultaten visar ett positivt samband mellan å ena sidan omfattningen av lärarnas egna matematikstudier och deras undervisningserfarenhet, och å andra sidan åttondeklassares resultat i matematik. När det gäller lärares erfarenhet visade det sig att elevernas resultat blev bättre och bättre upp till att lärarna hade undervisat i 20 års tid, säger Anna Toropova.
Data från TIMSS
Avhandlingen bygger på data från TIMSS 2011 och 2015. TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study) är en internationell studie som undersöker kunskaper i matematik och naturvetenskap hos elever i årskurs 4 och årskurs 8. Eftersom TIMSS också undersöker elevers bakgrund, lärares kompetens samt elevers och lärares attityder är det möjligt att göra kopplingar mellan till exempel läraregenskaper och elevresultat.
Faktorer som får lärare att trivas på jobbet
Anna Toropova har också använt data från TIMSS för att undersöka matematiklärares trivsel med sitt arbete. Hon visar att lärarnas arbetsbelastning, möjligheter till kollegial samverkan samt elevers ordning och uppförande är betydelsefulla för hur lärarna trivs.
– Detta är i sin tur betydelsefullt för undervisningskvaliteten eftersom de lärare som känner arbetstillfredsställelse har möjlighet att investera sin tid och energi i att utföra sin främsta uppgift: att undervisa elever, säger Anna Toropova.
Sämre resultat på skolor där mobbning är utbrett
Hon har även jämfört fjärdeklassares erfarenhet av mobbning i svenska, norska, danska och finska skolor. Resultaten visar dels att mobbning är mer utbrett i Sverige än i de andra nordiska länderna, dels att elever i skolor där mobbning är utbrett har sämre matematikkunskaper.
– Det visar att det borde finnas möjlighet för svenska skolor att förbättra skolklimatet och därmed minska mobbning och dess negativa konsekvenser som till exempel sämre skolprestationer.
Mer information:
Anna Toropova, telefon: 076–570 8070, e-post: anna.toropova@gu.se
Anna Toropova försvarar sin avhandling Teachers meeting the challenges of the Swedish school system. Agents within boundaries fredagen den 28 februari 2020 klockan 10.00.
Plats: Sal AK2 136, Hus A, Pedagogen, Göteborgs universitet
Disputationen kommer att ske på engelska.