Lerman och Trinh nya hedersdoktorer på Konstnärliga fakulteten
En är koreograf och pedagog, den andra är filmmakare och litteraturteoretiker. Gemensamt har de en banbrytande metodik och målsättningen att utgå ifrån den skapande människan. Årets hedersdoktorer vid Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet heter Liz Lerman och Trinh T. Minh−ha.
Koreografen och pedagogen Liz Lerman har förändrat hur vi ser på lärandet i kreativa processer. Hennes feedback−metod Critical Response Process (CRP) präglar undervisningen på konstnärliga lärosäten över hela världen. Däribland Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet.
− Liz Lerman utgår från den som ska lära och inte den som lär ut. Hennes metod skapar en trygg process, fri från dömande, där studenten får ärliga och tydliga verktyg som leder till utveckling och inte minst – inspiration att vilja utvecklas, säger Jonas Simonson, professor i musikalisk gestaltning vid Högskolan för scen och musik.
Han är en av dem som nominerat Liz Lerman till hedersdoktor och har tillsammans med kollegor från institutionen deltagit i hennes workshops när den framgångsrika koreografen besökte Högskolan för scen och musik. Men det var den numera pensionerade universitetslektorn Robert Schenck som från början introducerade hennes metod till Högskolan för scen och musik 2013.
− Jag blev oerhört förtjust första gången jag kom i kontakt med CRP. Då fanns det ett stort behov av att experimentera med undervisningsmetoderna, som inom många konstnärliga områdena varit detsamma i århundraden. I stället för att studenter blir lärlingar till mästare handlar CRP om empowerment, eller ägande. Den som lär sig äger sin egen utveckling, säger Robert Schenck.
Det innebär bland annat att studentens behov av feedback styr processen och att pedagogens åsikter omvandlas till neutrala frågor.
Jonas Simonson förklarar att lärandet ofta har mycket att vinna på att läraren tar ett steg tillbaka och inte enbart utgår från sina egna åsikter eller reflektioner.
− Vi behöver tona ner vårt ego och i stället lyssna, lära känna, skapa trygghet och ta reda på vad personen själv vill ha feedback kring, säger han.
CRP skapar också ett språk som gör det möjligt att samtala, förstå och analysera lärande och kreativa processer på ett sätt som är konkret och konstruktivt.
Liz Lerman har varit verksam över hela världen. Idag forskar och undervisar hon i CRP vid Arizona State University på USA:s västkust. Och det är också där hon befinner sig när vi ringer upp och frågar vad det betyder för henne att bli hedersdoktor vid Göteborgs universitet.
− Åh! Det gör mig väldigt stolt och glad, säger hon och skrattar. Jag tar det som ett bevis på att min metod och alla möten i mina workshops betytt något för andra. Och det är viktigast av allt. Det är också roligt att CRP uppmärksammas. Den här typen av kunnande avfärdas ibland som mjuk kunskap, fastän det är ett krävande, svårt och viktigt arbete och kan skapa stor förändring. Som dansare övar du steg men det handlar aldrig om stegen. Samma sak är det med CRP. Du övar metoden men det handlar inte om den utan värdena och principerna som finns bakom.
Liz Lerman arbetar just nu med en ny bok om CRP som bland annat riktar sig till religiösa grupper och kriminalvården. Hon menar att metoden går att applicera inom de flesta områden.
Det är även Jonas Simonsons erfarenhet.
− Jag hoppas att vår nya hedersdoktor kan bidra till att fler institutioner, och hela universitet, får upp ögonen för den här enormt kraftfulla och dynamiska modellen för lärande och att ge feedback.
I USA finns även Konstnärliga fakultetens andra hedersdoktor 2021. På University of California, Berkeley forskar och undervisar filmskaparen och litteraturteoretikern Trinh T. Minh−ha.
− Jag känner mig väldigt hedrad. Jag har föreläst och hållit i seminarier på HDK−Valand vid flera tillfällen och trivts väldigt bra. Framför allt tycker jag om att institutionen låter konst och vetenskap samverka och befrukta varandra. Det är ovanligt.
Samverkan mellan konst och vetenskap är också ett genomgående drag i Trinh T. Minh−has arbete. Hon är professor vid institutionerna för retorik och genus- och kvinnostudier samtidigt som hon är verksam som filmskapare, författare och musikkompositör.
− En del menar att konst handlar om intuition medan vetenskap bygger på research och att de därför inte är förenliga. Tvärtom säger jag. De passar väldigt bra ihop. Med flytande gränser mellan konst och forskning kan vi upptäcka nya frågeställningar och perspektiv.
Ett återkommande tema hos Trinh T. Minh-ha är hennes utforskande av maktförhållandet mellan den som observeras och den som blir observerad. I både sin vetenskapliga och konstnärliga forskning utgår hon från tvärvetenskapliga, tvärkulturella och transnationella perspektiv. I mötet mellan olika discipliner är politik och etik en återkommande förening hos Trinh T. Minh-ha.
− Det har hon gemensamt med HDK−Valands kurser, som i många fall behandlar just relationen mellan politik och etik, säger Jyoti Mistry, professor i film vid HDK−Valand och en av dem som nominerat Trinh T. Minh−ha till hedersdoktor.
Jyoti Mistry menar att Trinh T. Minh−has arbete, både som filmskapare och teoretiker, har gjort stora avtryck på undervisningen och läromiljön på HDK−Valand, och gör det fortfarande.
Hon förklarar vidare hur politik och etik möts i Trinh T. Minh-has arbete.
− Hon har ett stort engagemang för kolonial historia och ställer etiska frågor kring hur vi kan representera den delen av vår historia och dess maktförhållanden.
Som filmmakare är Trinh T. Minh-ha experimentell och söker innovation. Hon utmanar kontinuerligt de konventionella filmspråken och uppdelningen i filmgenrer.
Trinh T. Minh-has eget råd till filmstudenter är att utgå från det som är unikt i ens förutsättningarna.
− Låt dig inte hämmas av tekniken, pengar och alla andra omständigheter i ditt liv. Låt dem forma ramarna för ditt filmskapande. Arbeta där du är och medvetet med det du har. Det är inte subjektet i din film som är viktigt − utan hur du som filmskapare närmar dig ditt subjekt.
Konstnärliga fakultetens hedersdoktorer 2021 kommer promoveras hösten 2022.
Text: Åsa Rehnström