Lillhagens sjukhus får nytt liv i visualiseringsprojekt
Föremål från Lillhagens sjukhus finns att se i en utställning på Medicinhistoriska museet. Nu har utställningen visualiserats av två studenter vid Masterprogrammet i digital humaniora.
– Det är en spännande plats. Men det är också ett svårt kulturarv, människor har så olika erfarenheter därifrån, säger Jonas Olofsson.
Medicinhistoriska museet vid Sahlgrenska sjukhuset samlar sjukhusrelaterade föremål från 1700-talet och framåt. Som en del av sin utbildning inom Masterprogrammet i digital humaniora har studenterna Marie Henriksson och Jonas Olofsson gjort en visualisering av ett av rummen som har psykiatri som tema. Här finns bland annat böcker, instrument, mediciner, kläder och skulpturer från Lillhagens sjukhus.
– Vi har pratat mycket om platser som inte är tillgängliga, som försvunnit i krigsdrabbade länder eller som ska rivas, och så kom Lillhagen upp som ett aktuellt exempel. Det ska ju rivas och egentligen ville vi dokumentera konstverken i kulvertarna. Men vi fick inte tillgång dit, berättar Jonas Olofsson.
Kreativ process
De ville skapa ett rumsligt perspektiv där man själv kan navigera runt i rummet. Klickar man på föremålen på skärmen får man upp mer information om dem, antingen genom större foton eller ljudfiler. Extra krut har lagts på en biografbok med anteckningar om vilka filmer som patienterna på Lillhagen sett.
– Genom att digitalisera boken kan man synliggöra fler sidor än i verkligheten. Är du plats på museet får du bara se ett uppslag, här kan du bläddra i boken, säger Marie Henriksson.
De har fått mycket stöd av lärarna i programmet, som varit mycket positivt inställda. Arbetet med visualiseringen tog veckor och det har varit mycket testande av mjukvaror och olika sätt att dokumentera. Kreativiteten har verkligen satts på prov.
– Vi har lärt oss mycket på vägen. Vi försökte först med mobilkamera, sedan med en vanlig kamera, till slut valde vi en 360-kamera som vi hängde upp i ett genomskinligt snöre i taket, säger Jonas Olofsson.
Vill öka tillgängligheten
Båda har tidigare studerat kulturvård. De tycker att det är viktigt att bevara kulturarv digitalt och ser stora möjligheter att visualisera andra platser som kanske inte är tillgängliga för alla på grund av funktionsvariationer eller begränsade öppettider.
– Det är också ett sätt att bevara utställningar som man river. Det är ju jättemycket jobb med att bygga upp dem och det finns anledning att bevara dem digitalt, som ett arkiv. Det kan också vara till hjälp för att bygga andra utställningar, genom att man ser var montrar placerats och så vidare, säger Marie Henriksson.
– Digitalisering används mycket inom andra ämnen, som till exempel arkeologi. Mitt fokus är att digitalisera och dokumentera arkeologiska utgrävningar. Det här är bara ett smakprov på vad man kan göra. Nästa gång kanske vi gör ett projekt med VR-teknik, säger Jonas Olofsson.
