Linda Häger har framgångsrikt försvarat sin avhandling

Bild

GNC:s är glada att meddela att Linda Häger framgångsrikt försvarade sin avhandling den 17 november 2023. En kort sammanfattning av hennes avhandling med titeln "Executive functions and ERP biomarkers in children and adolescents with ADHD and Autism" finns nedan.

Bakgrund

Förekomsten av ADHD bland barn och unga uppges vara 3-7 %, och för autism ca. 1%. Kunskapen om de neuropsykologiska nedsättningarna vid ADHD och autism är fortfarande relativt begränsad och det finns ett behov av att komplettera befintliga diagnostiska metoder med mer objektiva data. Vid både ADHD och autism är exekutiva funktioner (EF) ofta nedsatta. EF är en samlingsbeteckning för övergripande psykologiska regleringsfunktioner vilka omfattar bland annat planering, organisation, fokusering, inhibering och monitorering. EF har stor inverkan på individens funktion i vardagen och är därför ett viktigt område för insatser när det gäller stöd. Vid kartläggning av EF är det vanligt att använda frågeformulär och/eller neuropsykologiska tester. En tredje metod, som främst används inom forskning, är kognitiva ”event-related potentials” (ERP). ERP baseras på avläsning av hjärnans elektriska aktivitet (EEG) under tiden en person arbetar med olika uppgifter. Genom speciella tekniker kan information erhållas som visar hur hjärnan bearbetar information i olika faser av en uppgift. Det kan handla om att registrera stimuli, tolka dessa, förbereda ett svar, svara eller inhibera en sådan plan, beroende på vilka stimuli som uppstår i testet. Trots att metoden har en begränsad förmåga att med säkerhet lokalisera var i hjärnan de olika ERP-komponenterna genereras, har ERP-metoderna en styrka genom att de kan användas för att studera sensoriska, perceptuella och kognitiva händelser i hjärnan på en millisekundsskala. Detta är en av få metoder där det är möjligt att studera hjärnans aktivitet samtidigt som man utför uppgifter.

Syfte

Det övergripande syftet med denna avhandling har varit att utveckla ny kunskap om den underliggande neurokognitiva basen för ADHD, autism, EF, och att utpröva möjligheten att använda ERP:er och neuropsykologiska testpoäng (ett så kallad VCPT [visual continuous performance test]) som kompletterande diagnostiska instrument. Tillsammans med mina handledare och andra kollegor har fyra delstudier genomförts.

Studie 1

I studie 1 studerade vi associationerna mellan olika mått på EF (skattningar, VCPT poäng och ERP:er) hos 59 ADHD-patienter. Vi fann att korrelationerna mellan EF-måtten var olika bland barn (9-12 år) och ungdomar (13-17 år), vilket tyder på att associationerna mellan dessa mått kan variera med utveckling. Den övergripande slutsatsen av studien var att föräldraskattningar, testpoäng från VCPT och kognitiva ERP:er kompletterar varandra, och att var och en bidrar med potentielt unik information.

Studie 2

I studie 2 var syftet att utveckla och utvärdera ett diagnostiskt ADHD-index genom att kombinera data från ERP-bedömningar och poäng från det neuropsykologiskt test. I en utprövningsstudie deltog 61 barn med ADHD och 69 "typiskt utvecklande barn" (TUB). Det beräknade indexet diskriminerade mellan ADHD- och TUB-grupperna med en stor effektstorlek (d=1,47). I en replikationsstudie (20 ADHD, 21 TDC) var d 3,03.

Studie 3

I studie 3 jämförde vi ERP och testresultat för 63 ungdomar med autism och 60 TUB. Vi hittade inga signifikanta skillnader i resultat på VCPT. Vi fann dock att flera visuella ERP komponenter skilde sig signifikant mellan grupperna, där amplituderna var mindre hos autismgruppen. Den största skillnaden sågs i en ERP-komponent som kallas Visual Negativity (vN) som antas spegla visuell förberedelse/förutsägelse. Detta fynd ligger i linje med teorier som säger att i synnerhet top-down, prediktionsmekanismer är annorlunda i autism.

Studie 4

Studie 4 var en fallstudie av en pojke med ADHD, matematiksvårigheter funktionsnedsättning och icke-verbala inlärningssvårigheter som illustrerar hur klinisk information från flera metoder, inklusive EPR-data, kan integreras vid diagnostiska överväganden. Bland annat användes det diagnostiska ADHD-indexet som utvecklades i studie 2 och vi fann att pojken hade ett högt indexpoäng. Vi fann också att en ERP-komponent som kallas Cue P3- komponenten var väldigt svag hos den här pojken. Cue P3 antas spegla "visuell identifiering" och kan möjligen ses som en markör för icke-verbala inlärningssvårigheter och räknesvårigheter, vilket behöver studeras mer systematiskt i fortsatt forskning. Sammanfattningsvis visar avhandlingen att ERP och testresultat från VCPT kan bidra till diagnostiska slutsatser och ökad förståelse för exekutiva problem relaterade till ADHD och autism.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis visar avhandlingen att ERP och testresultat från VCPT kan bidra till diagnostiska slutsatser och ökad förståelse för exekutiva problem relaterade till ADHD och autism.

Nyckelord

Ytterligare biomarkörer, barnpsykiatri, ADHD, autism, exekutiva funktioner, neuropsykologiska tester, ERP, EEG.

Opponent och betygsnämnd

Opponent: docent Matti Cervin, Institutionen för kliniska
vetenskaper, Lunds universitet, Lund

Betygsnämnd: docent Agneta Ekman (ordf.), docent Pär Nyström (UU) och professor emeritus Erland Hjelmquist