Louise Biddle, Lars Gamfeldt och Erica Leder beviljade forskningsanslag från Vetenskapsrådet

- Som junior forskare betyder det enormt mycket att ha blivit beviljad anslag från Vetenskapsrådet. Konkurrensen är mycket hög och bekräftelsen från VR att min forskning är intressant är lika mycket värd som själva finansieringen, säger Louise Biddle.

Louise Biddle: Betydelsen av vakar och råkar i Södra Ishavet

Bild

Louise Biddles forskning kommer att fokusera på råkar och vakar i havsisen runt Antarktis, och deras betydelse och inverkan på det övre lagret av havsvatten. Råkar och vakar är långa och smala öppningar i havsisen, där bredden kan variera mellan några hundra meter upp till en kilometer.

– Det är bara nyligen som vi har kunnat upptäcka några av dessa mindre öppningar med hjälp av satelliter, men också genom autonoma farkoster som kan sjösättas på och under havsisen och nå avlägsna platser. Genom att verkligen ta vara på dessa datakällor kommer jag att undersöka vikten av dessa öppningar i havsisen: om de har en betydande inverkan på havet under isen, hur långt borta denna påverkan märks, och hur kan vi försöka inkludera dessa öppningar i klimatmodeller, säger Louise Biddle.

Lars Gamfeldt: Biodiversitet och ekosystemfunktioner

Lars Gamfeldts projekt syftar till att utveckla modeller som undersöker hur rumslig skala, miljövariation och spridning påverkar relationen mellan biologisk mångfald och ekosystemfunktioner.

– Vi saknar information om hur miljövariation och rumslig skala påverkar relationen mellan biodiversitet och funktion. Eftersom naturen är varken homogen eller konstant är detta en stor brist, säger Lars Gamfeldt.

För de empiriska delarna kommer forskningsprojektet använda sig av hällkar som modellsystem. Hällkar är vattenfyllda håligheter i klippor nära havet och ett utmärkt testsystem för forskningens syften.  Hällkar är även relativt artfattiga, vilket betyder att forskarna kan hantera naturliga nivåer av biologisk mångfald.

– Det är en lättnad att få ett så stort anslag. Känslan är samtidigt bitterljuv, eftersom så många av ens briljanta forskningskollegor, både på Göteborgs universitet och nationellt, inte fick några anslag i år, och jag vill verkligen se dem lyckas. Det är märkligt att tävla om forskningsfinansiering mot dina vänner och kollegor, säger Lars Gamfeldt.

Erica Leder: Molekylmekanismer för parallell evolution

Bild

Erica Leders projekt handlar om att förstå hur geninteraktioner och genreglerande nätverk är inblandade i anpassning och artbildning. Forskningen kommer att utföras på Vivipar strandsnäcka, Littorina saxatilis, som har ekotyper (specialiserade varianter) som utvecklats upprepade gånger i Sverige, Storbritannien och Spanien.

– Jag började arbeta på institutionen i somras och anslaget hjälper mig att snabbare etablera mig, bygga min forskargrupp och utveckla fler samarbeten. Naturligtvis är det också spännande, eftersom jag tror att vi kommer att göra några intressanta vetenskapliga upptäckter, säger Erica Leder.

Hård konkurrens om medel

Institutionens forskare har fått anslagen i hård konkurrens. Vetenskapsrådet har i år fått in 1668 ansökningar till utlysningen inom naturvetenskap och teknikvetenskap 2020, där beviljandegraden för projektbidrag är 21 procent, och beviljandegraden för etableringsbidrag är 14 procent.

Läs mer om beslutet från Vetenskapsrådet här. 

Text: Annika Wall