Lovande läkemedel vid ovanligt immunbristsyndrom
För första gången finns nu en möjlighet att ta fram en bred behandling för patienter med det ovanliga och allvarliga syndromet APS1. I en mindre pilotstudie visades läkemedel som blockerar den inflammatoriska signalen fungera bra för patientgruppen.
APS1 (autoimmunt polyendokrint syndrom typ 1) är ett mycket ovanligt och svårt syndrom som orsakas av mutationer i en enda gen, nämligen genen AIRE (Autoimmune regulator). Det protein som AIRE kodar för är avgörande för att immunsystemet inte ska reagera med kroppsegna strukturer. Patienter med APS1 får ett stort antal autoimmuna sjukdomar samtidigt, som hittills i princip behandlats var och en för sig.
Denna studie presenterar en behandling som skulle kunna ge effekt på flera av sjukdomarna. Bakom resultaten, som publiceras i tidskriften New England Journal of Medicine, står ett internationellt forskningssamarbete, där forskare vid Göteborgs universitet bidragit med patienter till studien, bland annat en av dem som ingått i pilotstudien för läkemedlet. Gruppen i Göteborg har även genomfört en del experimentella analyser av patientmaterial.
Elegant studie
Olov Ekwall, professor i pediatrisk immunologi vid Institutionen för kliniska vetenskaper och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, tycker att studien är ett elegant exempel på translationell forskning:
– Med utgångspunkt från ett stort kliniskt problem gjordes först studier av patienter, därefter mekanistiska studier i en musmodell och slutligen fördes resultaten tillbaka till patienterna igen som en behandlingsstudie med mycket goda resultat, säger Olov Ekwall.
Vanja Lundberg, postdoktor i forskargruppen vid Göteborgs universitet och ST-läkare vid Drottning Silvias barnsjukhus, är också en av medförfattarna till studien:
– Den främsta nyttan för patienterna är att det ger möjlighet att på ett effektivt sätt samtidigt behandla flera manifestationer av sjukdomen med ett läkemedel som angriper en gemensam mekanism. I studien har vi sett goda effekter på nio olika delsjukdomar. Dessutom är det ett läkemedel som redan nu är tillgängligt, säger Vanja Lundberg,
Stor kohort
Tack vare det internationella samarbetet har forskarna lyckats samla ett stort antal patienter med denna mycket sällsynta medfödda sjukdom. Studierna omfattar noggrann klinisk karakterisering och experimentella studier i patienter, vilket möjliggjorde att signalmolekylen interferon gamma (IFNg) kunde identifieras som en nyckelspelare i inflammationen i flera av de organ som drabbas. Denna mekanism har verifierats i en musmodell för sjukdomen (Aire knock-out möss) där forskarna också prövade att behandla mössen genom att blockera den inflammatoriska signalen med läkemedlet ruxolitinib (så kallad JAK-hämmare) med gott resultat. I en pilotstudie testades också ruxolitinib som behandling för fem patienter, vilket gav mycket bra resultat på ett stort antal av de inflammatoriska sjukdomarna och flera av de påverkade organen.
– Redan nu har behandlingsstudien utökats mer än 30 patienter, och vi ser fortsatt mycket goda behandlingsresultat, säger Olov Ekwall.
Artikel: The Role of Interferon-γ in Autoimmune Polyendocrine Syndrome Type 1