Lyckat erfarenhetsutbyte mellan forskare och vården på välfärdskonferens
Hur kan vården styras och utvecklas för att möta framtidens utmaningar? Under konferensen "Styra och leda" samlades forskare, beslutsfattare och praktiker på Handelshögskolan i Göteborg för att diskutera frågor som samverkan, resursfördelning, styrning och digitalisering.
Konferensen, som arrangeras av Centre for Health Governance och Centre for Global Human Resource Management (CGHRM), hölls den 9–10 januari hade temat ”Vem ska göra jobbet, egentligen?" Konferensen lyfte några av de största utmaningarna inom vården, bland annat samverkan, resursfördelning, styrning och digitalisering.
– Inom CGHRM forskar vi om alla dessa områden och det är därför roligt att få möjlighet att presentera aktuell forskning och diskutera våra resultat med yrkesverksamma inom kommuner och regioner, säger Per Thilander, forskare inom CGHRM vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Särskilt frågan om digitalisering och AI ses inom offentlig sektor som lösningen på framtidens utmaning inom kompetensförsörjning, men det ställer också nya krav på kompetens.
– Det är roligt att se att beslutsfattarna inom offentlig sektor väljer att prioritera sin egen kompetensutveckling för att tillsammans med sina medarbetare skapa framtidens välfärd, det är en nödvändig investering, säger Per Thilander.
Kan bli en ny upplaga om två år
Mikael Cäker, docent i företagsekonomi och del av ledningsgruppen för Centre for Health Governance, satt med i organisationskommittén och är mycket nöjd med både diskussionerna och responsen från deltagarna.
– Den femte upplagan av vår konferens följde samma ambition som vi har haft från starten, att skapa ett erfarenhetsutbyte mellan forskare och välfärdens aktörer. Vi har bara fått positiv återkoppling och årets tema gav inspiration till samtal om arbetstider, rekrytering, förutsättningar för samverkan och inte minst vad som är de realistiska förväntningar på digitaliseringens möjligheter. De två dagarna var så roliga att det finns en möjlighet att vi i organisationskommitten vill göra även en sjätte upplaga om två år, säger Mikael Cäker.
Ersättningssystem påverkar vårdaktörerna
En central fråga var hur ersättningssystem och ekonomiska incitament påverkar vårdgivares beslut och patienters tillgång till vård. Gustav Kjellsson, docent i nationalekonomi och forskare vid Centre for Health Governance, medverkade i seminariet om ersättningssystem och samverkan och belyste utmaningar med att styra ersättningen så att vårdcentraler tar ansvar för de patienter som behöver det mest.
– Dagens ersättningssystem påverkar vårdaktörernas incitament att ge vård och att samverka. Forskning visar till exempel att rörliga ersättningar kan öka mängden vård som ges, men inte alltid den vård som regionen egentligen vill prioritera. Det påverkar också vem som får vård – mindre rörlig ersättning kan göra det svårare för personer med lägre socioekonomisk status att få den hjälp de behöver. Det är generellt sett utmanande att på förhand veta hur utformningen slår efter som det också samverkar med andra delar av systemet – som hur kostnadsansvar fördelas och hur patientavgifterna är utformade, säger Gustav Kjellsson.
Samverkan avgörande
Seminariet gav också en historisk översikt över dagens ersättningssystem och dess tillämpning i regionen. Primärvårdsläkaren Andreas Thörneby delade sina erfarenheter av hur ersättningsmodeller påverkar vardagen på vårdcentraler, medan Nina Bonnedahl, ekonomichef vid VGR, bidrog med hennes perspektiv på styrning och finansiering.
– Samverkan är avgörande eftersom vården består av många olika aktörer med olika ansvar. För en patient kan det innebära kontakt med både privat och offentlig vård, region och kommun – särskilt om behoven är komplexa, som vid multisjuklighet eller psykisk ohälsa. Utan samverkan riskerar vi antingen att vissa insatser utförs på två ställen – eller att de inte utförs överhuvudtaget. Om vårdgivare samverkar och arbetar tillsammans kan de istället planera vårdinsatser för en mer sammanhållen vårdkedja. Ersättningssystemen påverkar också förutsättningarna och incitamenten för samverkan, säger Gustav Kjellsson.