Inom ramen för kursen Det offentliga samtalets praktik anordnade förstaårsstudenterna på masterprogrammet Kultur och demokrati ett offentligt samtal om vad UNESCOs permanenta utnämning av Göteborg till Litteraturstad betyder för staden.
Under kursen Det offentliga samtalets praktik arbetar studenterna från masterprogrammet Kultur och demokrati med att planera, marknadsföra, genomföra och utvärdera ett offentligt samtal som utifrån ett aktuellt tema diskuterar relationen mellan kultur och demokrati. Denna termin valde studenterna att arrangera ett samtal om vad UNESCOs permanenta utnämning av Göteborg till Litteraturstad betyder för staden. Hur går nedskärningar inom kultursektorn ihop med idén om att kultur och kreativitet förväntas vara självklara strategier för hållbar stadsutveckling och vad förpliktigar titeln egentligen? Dessa frågor var utgångspunkten i det offentliga samtal som ägde rum på Stadsbibliotekets scen i Göteborg den 9 maj. Louise Lennartsson, student på programmet, var moderator för samtalet och har svarat på några frågor.
- Planeringen kring det offentliga samtalet började med att vi hade ett uppstartsmöte där vi inom gruppen fritt diskuterade och gav förslag på möjliga ämnen och frågor. Med bakgrund av sådant som vi diskuterat inom ramen för programmet samt aktuella diskussioner i Göteborg stod det klart att vi främst intresserade oss för kulturens förutsättningar. Tillsammans med vår handledare Helena Holgersson arbetade vi fram ämnet med titeln ”Vad händer med Litteraturstaden Göteborg?”. Detta relaterar till kursen dels på det sätt vi praktiskt valde att utforma vårt samtal, dels ämnet som är relevant för den kulturdebatt som förekommit i Göteborg, säger Louise.
Vilka deltagare bjöd ni in till samtalet och hur bestämde ni vilka som skulle vara med? - Paneldeltagarna tillfrågades utifrån sina yrkesroller och engagemang i det ämne vi valt. De paneldeltagare som medverkade under samtalet var Hanna Jedvik, författare, kulturjournalist och ordförande i föreningen Författarcentrum Väst; Joakim Albrektson, utvecklingsledare inom Kulturförvaltningen och koordinator för Litteraturstaden Göteborg; Sofia Gräsberg, verksamhetsledare för Göteborgs Litteraturhus som varit drivande i arbetet med Litteraturstaden. Vi visste att alla tre är vana vid scenframträdande och har uttalat sig i ämnet tidigare så vi är väldigt glada över att de kunde och ville medverka i vårt samtal.
Hur gick samtalet på Stadsbiblioteket och ledde det till några spännande funderingar eller reflektioner? - Glädjande nog så dök det upp flera personer som valde att ta för sig av kaffe och fika som vi bjöd på och slå sig ner framför scenen för att lyssna på samtalet. Det är svårt att veta varifrån publiken kom då vi marknadsfört eventet i flera kanaler, bland annat på universitetet, men vi hoppas att de tagit med sig något från samtalet. Jag tillsammans med hela gruppen är väldigt nöjd med samtalets genomförande då vi utforskade de frågeställningar som vi hade. Inte minst har vi att tacka våra paneldeltagare för detta, då de med stor professionalitet och engagemang bidrog till ett värdefullt samtal om vad Litteraturstaden Göteborg innebär utifrån olika perspektiv. Bland annat diskuterade vi kommunstyrelsens omdebatterade nedskärningar i 2023 års kulturbudget och vad det får för konsekvenser för projekt som drivs inom Litteraturstaden Göteborg, inte minst insatser i Göteborgsregionens marginaler för att minska den ojämlika tillgången till kultur. Detta öppnade upp för vidare frågor om kulturens möjligheter att arbeta med sociala orättvisor.