Lyrik – har vi tappat greppet om begreppet?
En av årets vanligaste frågor till Google lyder ”vad är lyrik”? Det har troligen en koppling till gymnasiets nationella prov i svenska som i våras hade just temat lyrik. Men för att verkligen reda ut begreppet ber vi Johan Alfredsson, universitetslektor i litteraturvetenskap som forskar kring poesi som kunskapsform, att svara på frågan.
Hej Johan,
Vad är lyrik?
– Det enkla svaret är att lyrik är en av litteraturens tre grundformer, som de definierades under antiken. Förutom lyrik var det epik och dramatik. Lyriken var den som sjöngs av en röst och ackompanjeras av musik (ordet lyrik kommer från instrumentet lyra). Var det flera röster så drog det åt dramatik, var berättelsens historia i fokus snarare än det musikaliska så drog det åt epik – det vill säga den del av litteraturen som så småningom utvecklats till dagens prosa.
Varför är ordet 'lyrik' intressant nu?
– Ett skäl till att ordet "lyrik" är intressant nu är troligen för att det har överlevt i engelskans "lyrics", det vill säga låttext, och återvänt till oss genom bland annat internet, där det engelska språket dominerar. Dagens sjungna lyrik, sånger, låtar, rapmusik, kan betraktas som lyrik i dess mest grundläggande antika betydelse. Även om den traditionella lyran inte är så vanlig idag.
Dagens sjungna lyrik, sånger, låtar, rapmusik, kan betraktas som lyrik i dess mest grundläggande antika betydelse.
– Under de senaste 250 åren har lyriken, och litteraturen, i allt högre grad förknippats med det skrivna ordet. Det har gjort att vi med det svenska begreppet "lyrik" ofta refererar till en viss typ av ofta svår och ganska pretentiös poesi. Men lyriken har alltid varit muntlig också – i form av allt från dryckesvisor, allsång och danslekar till melodramatiska kärleksballader, smädesrim och komiska sånger. I och med det engelska ordet ”lyrics” återkomst till svenska språket är cirkeln sluten, den högkulturella och skriftligt orienterade ”lyriken” förenas återigen med sin muntliga och folkliga släkting.
Vad kan vi lära oss av genren idag?
– Det är inte bara i litteraturens vagga som rytmer och klanger dominerar språket, forskning visar att det också är viktigt för vår individuella språkutveckling. Små barn ofta har ett öppnare förhållningssätt till de delar av språket som inte finns i ordböcker. Ett barn kan förknippa ordet ”bil” lika mycket med ”pil” eller ”boll” (de låter ju nästan likadant!) som med ”motorväg” eller ”gaspedal”. Med tiden lär vi oss att koppla ihop ord på ett mer betydelseorienterat sätt, där ”bil” kopplas till ”motorväg” och inte till ”pil”.
– Här kan lyrikens öppna syn på språket spela roll eftersom det tillåter flera tankar samtidigt, ordet ”bil” i lyriken innebär både en sådan som kör på motorvägar och en sådan som rimmar på ”pil”. Detta talar till en mer kreativ, och kritiskt tänkande del av våra hjärnor som ofta är understimulerad idag.
I januari släpps boken, Poesins platser, med Johan Alfredson som redaktör tillsammans med kollegan Julia Pennlert.
Text: Hanna Erlingson