Många likheter mellan personer från väst som krigar mot och för IS

Göran Larsson är professor i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet och har läst åtta självbiografier av personer som har rest från väst för att kriga mot IS. I en kvalitativ studie har han jämfört deras berättelser med personer som har rest till samma område för att tvärtom ansluta sig till IS.

Det första han har studerat är motiv, hur det kommer sig att en person beslutar sig för att åka iväg och riskera sitt liv i en strid som pågår långt hemifrån.

Bild

– De har ofta sett saker på sociala medier, tv eller youtube, och många har reagerat starkt på övergrepp, ofta enskilda händelser som när IS satte en jordansk flygkapten i en bur och eldade upp honom, eller IS övergrepp på kvinnor och barn. De känner då att de vill göra något, de vill åka ner och strida, säger Göran Larsson.

Dragning till krig och action

Samma motiv går att se hos IS-anhängare, även om de reagerar på andra händelser: till exempel hur olika regimer i Mellanöstern reagerade på den arabiska våren.

– Det handlar också om en äventyrslust hos de här personerna, en dragning till krig och action. Där har de liknande strategier, båda sidor ser fienden som avhumaniserad.

Träffats i dataspel

Flera har letat efter mer information i grupper på Facebook eller andra onlineforum, eller träffat på någon i ett dataspel som har påverkat dem.

– I vissa fall tycks det till och med handla om en slump vilken sida i striderna man hamnar på –  vilken server man spelar dataspel på kanske avgör, säger Göran Larsson.

Utanförskap och nära våld

IS-motståndare och IS-anhängare verkar också i många fall ha en liknande bakgrund. De har ofta haft det tufft i skolan och befunnit sig i ett utanförskap, de har vuxit upp nära våld – antingen i hemmet eller i bostadsområdet – och några av dem finns i belastningsregistret.

I de självbiografier Göran Larsson har läst märks däremot inte någon stark ideologisk, religiös eller politisk övertygelse hos IS-motståndarna, något som kanske skiljer dem från IS-anhängare.

Kamp mot patriarkat och förtryck

Det enda undantaget är en kvinna med dansk-kurdisk bakgrund som har vuxit upp i ett patriarkalt och förtryckande hem.

– Hon tycker att kampen mot IS är en kamp för allas lika värde, inte minst kvinnors och barns. I boken beskriver hon framgångar i olika slag, men trycker också på att grundproblemet finns kvar både i regionen och i övriga världen: patriarkatet och förtrycket. Hos henne finns en djupare dimension, hon beskriver hur IS är ett symptom på något mycket större.

"Sätter stopp för ondskan"

I övrigt är de som strider mot IS sinsemellan ganska lika i hur de beskriver sin egen insats: de tycker att de gör en god gärning och att de är med och sätter stopp för ondskan. Men våld, krigföring och dödande är en självklar del i alla åtta biografier.

– Skjuter någon skjuter de tillbaka, och det finns en stor användning av våld. Det finns också en enorm besvikelse mot västvärlden, som de tycker bara snackar massa fina ord. Känslan är att ”vi åker ner och gör smutsjobbet och finansierar det med egna pengar”.

Kan hamna i konflikt med IS-återvändare

De flesta av de åtta som har anslutit sig till kampen mot IS lider av posttraumatisk stress, några av dem har också blivit sårade fysiskt i kriget.

Göran Larsson menar att den här gruppen resenärer hamnar i skymundan hos myndigheter när de kommer hem eftersom de anses vara på ”rätt sida” av kriget, men han tycker att det är viktigt att tänka på att de här personerna har varit i strid och kan vara psykiskt labila.

– Man ska ha i åtanke att de kan hamna i konflikt med IS-återvändare eller IS-sympatisörer på gymmet, på en parkeringsplats eller på Ica. De kanske bor i samma stad och har postat massa saker på sociala medier så alla har kunnat se vilken sida de står på.

Text: Elin Widfeldt