Med AI mot en mer hållbar sjöfart
Sjöfarten är under förändring. AI används redan inom olika områden, och utvecklingen går snabbt. Forskare vid Gothenburg Research Institute på Handelshögskolan vill nu ta reda på mer om hur AI påverkar hållbarhet och organisering. Pandemin innebär dock vissa utmaningar.
Sjöfartens klimatavtryck växer. Sedan 1990 har växthusgasutsläppen från bränsle som tankas i Sverige och sedan används till utrikes sjöfart och flyg ökat med drygt 160 procent, och det är sjöfarten som står för huvuddelen av utsläppen, enligt Naturvårdsverket.
Sedan 1990 har växthusgasutsläppen från bränsle som tankas i Sverige och sedan används till utrikes sjöfart och flyg ökat med drygt 160 procent
Samtidigt finns det nu förhoppningar att artificiell intelligens, AI, kan skapa en mer hållbar sjöfart. Detta genom att tekniken med självlärande metoder för att samla in och bearbeta data innebär stora möjligheter när det handlar om att utnyttja resurser. Det menar socialantropologen Simon Larsson, som är en av forskarna vid ett nytt tvärvetenskapligt projekt där det ingår forskare från Gothenburg Research Institute/GRI på Handelshögskolan:
– I och med att AI är ett verktyg som kan bearbeta stora mängder data som är svårt eller omöjligt för människor att ta hänsyn till, så kan den informationen förmedlas till en kapten eller användas för att automatiskt ändra någon parameter i ett system, som till exempel hastighet. Tekniken gör det alltså möjligt att koordinera och optimera arbete inom logistik, säger han.
Flera faktorer påverkar
I forskningsprojektet Via Kaizen ingår två företag, forskare från Chalmers som utvecklar modeller och algoritmer utifrån ett akademiskt perspektiv, samt forskare från GRI, som undersöker de sociala dimensionerna av att införa AI-teknik ombord. Simon Larsson har tidigare arbetat med den typen av projekt.
– Hur teknik fungerar inom en organisation är beroende av en rad olika faktorer som inte är direkt tekniska. Vi intresserar oss därför utifrån ett beteendevetenskapligt och samhällsvetenskapligt perspektiv för hur tekniken tas upp och används i praktiken och hur det påverkar organisation och kommunikation mellan aktörer inom företagen, säger han.
Hur teknik fungerar inom en organisation är beroende av en rad olika faktorer som inte är direkt tekniska
Även Hanna Varvne, nautiker, som just nu doktorerar i ett forskningsprojekt om Energy management i sjöfarten vid Gothenburg Research Institute, ser stora möjligheter med AI för att minska sjöfartens klimatavtryck.
– I min kontext gällande energieffektivitet hör jag mest om det i relation till fartoptimering och ruttplanering. Det skall därför bli spännande att se vad detta nya projekt kan bidra med, säger hon.
Hanna Varvne hoppas att det ökade intresset för sjöfartsforskning vid GRI och samlingen av flera projekt kan ge nya perspektiv när det handlar om hållbarhetsfrågor.
– Digitalisering och AI är en högaktuell fråga för många inom sjöfartssektorn och det är superspännande med forskning som engagerar. Genom att samverka mellan de olika projekten kan vi förhoppningsvis täcka in ännu fler frågeställningar och perspektiv. Vi som forskar på sjöfart på GRI har också en bred variation i våra bakgrunder vilket gör det hela extra spännande.
Genom att samverka mellan de olika projekten kan vi förhoppningsvis täcka in ännu fler frågeställningar och perspektiv
Redan i dag driver AI på energieffektiviseringen inom sjöfarten. Det handlar om dokumenthantering, logistik vid hamnanlöp, men även just rutt- och hastighetsoptimering. Simon Larsson hoppas att Via Kaizen-projektet kan bidra ännu till den utvecklingen:
– Den tekniska utvecklingen inom det här projektet använder väderdata och skeppsdata för att beräkna hur skeppets hastighet ska ändra under resans gång för att den ska bli så energieffektiv som möjligt. Det är generellt vanligt att båtar kör med en högre hastighet än nödvändigt för att vara säkra på att hålla sina ankomsttider, vilket innebär att onödigt mycket bränsle konsumeras. Inom detta projekt får sjöfarten bättre verktyg för att optimera bränsleförbrukning, säger han.
Pandemin förändrat forskningsmetoderna
Både vad gäller Via Kaizen och Hanna Varvnes projekt har forskarna på olika sätt tvingats anpassa sig på grund av den pågående pandemin.
– I dagsläget är möjligheterna att genomföra observationer ombord på fartyg och hos företag väldigt begränsade, men jag har ändå kunnat arbeta vidare med online-intervjuer och framöver hoppas jag kunna utvidga dessa och också inkludera observationer utförda av besättningen ombord och online baserade på fokusgrupper tills smittspridningen minskat, säger Hanna Varvne.
– Helt klart har pandemin inneburit stora problem för den samhällsvetenskapliga datainsamlingen för det här projektet, där platsbesök och deltagande observationer hittills har ersatts med Zoom-möten och telefonsamtal, säger Simon Larsson. Men han är ändå positiv:
– Vi hoppas att vi så snart som möjligt kan få komma ombord igen!
