Länkstig

Mediebilden av äldre riskerar bidra till diskriminering

Äldre förekommer i begränsad omfattning i media och de framställs ofta som en homogen och svag grupp. En ensidig bild av hur äldre människor har det, vad de gör och hur de mår sprids, vilket riskerar att bidra till diskriminering. Det menar AgeCap forskarna Maria Edström och Annika Bergström i en ny rapport från Delegationen för senior arbetskraft.



Rapporten Får äldre vara med i mediesamhället?, är skriven av AgeCap-forskarna professor Annika Bergström och docent Maria Edström, båda vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.

Synen på ålder och äldres roll i samhället påverkas

Mediernas bild har betydelse eftersom den både kan bekräfta, förstärka eller utmana stereotypa föreställningar om människor, inte minst när det gäller synen på ålder och äldres roll i samhället. En fjärdedel av befolkningen är
över 60 år, men i det breda medieutbudet förekommer de sällan. Osynliggörandet är något som kan påverka självbilden hos äldre, men också andra åldersgruppers synsätt och attityder.

Problematisk mediebild av äldre

Huvudslutsatsen i rapporten är att mediebilden av äldre är problematisk och riskerar att bidra till diskriminering. Medierna pratar ofta om äldre som en svag och homogen grupp, när det i själva verket finns stora variationer bland äldre. En förklaring till den ensidiga mediebilden kan vara att journalisters och medieproducenters kunskapsnivå kring äldre är låg. Ålder är enligt rapportförfattarna en av de viktigaste faktorerna när det gäller att förstå hur digitala klyftor uppstår och vidmakthålls.

Fördelar med digitaliseringen

Utifrån den äldre medborgarens perspektiv kan digitaliseringen innebära fördelar om man själv är aktiv och har möjlighet att skaffa sig de varor och tjänster man är intresserad av. För vissa inom gruppen kan digitaliseringen däremot innebära nackdelar om krav ställs på att samhällsservice ska ske på sådant sätt som kräver dator, internetuppkoppling och smartphone.
- Journalisters och kommunikatörers kunskap om ålderism behöver öka, och mediebranschen borde både redovisa och reflektera över åldersrepresentationen i medieutbudet, menar Annika Bergström och Maria Edström.

FAKTA: Delegationen för senior arbetskraft

Regeringen beslutade i augusti 2018 att tillsätta en delegation för senior arbetskraft (S 2018:10). I delegationens uppdrag ingår att verka för ett mer inkluderande och åldersoberoende synsätt i arbetslivet och att sprida
kunskap och forskning om äldres möjligheter.
Detta är den nittonde rapporten i en serie om cirka 20 rapporter som delegationen publicerar. Rapporten finns att ladda ner på delegationens webbplats. Där finns även information om delegationens uppdrag och
arbete.

Regeringen och Pensionsgruppen vill se en mer inkluderande och åldersoberoende arbetsmarknad. Därför har de inrättat delegationen för senior arbetskraft. Flera AgeCap-forskare bidrar med aktuell forskning.

Delegationen ska verka för ett mer inkluderande och åldersoberoende synsätt i arbetslivet, identifiera hinder och hitta möjligheter för att bättre kunna ta tillvara äldres kunskap och erfarenhet. Ett sätt att göra detta är att lyfta fram ny forskning som handlar om senior arbetskraft på olika sätt, i form av olika rapporter.
Flera AgeCap-forskare bidrar med ny kunskap.

Hittills har följande rapporter från AgeCap publicerats:

  • Chefens betydelse för ett längre arbetsliv: Ewa Wikström och Roy Liff
  • Att vilja och kunna arbeta längre, Roland Kadefors
  • Hur gamla är de som bestämmer?, Maria Solevid och Lena Wägnerud
  • Att arbeta vidare efter 65, Isabelle Hansson, Linn Zulka, Marie Kivi, Linda B Hassing, Boo Johansson.
  • Åldersdiskriminering och ålderism i arbetslivet, Eva-Maria Svensson
  • Får äldre vara med i mediesamhället? Annika Bergström och Maria Edström

Läs mer och ladda ner rapporterna här.