Mer fetma hos 3- och 4-åringar under pandemin
Förekomsten av övervikt och fetma hos 3- och 4-åringar i Sverige ökade under pandemin, särskilt i mer utsatta områden. Det visar en studie på drygt 25 000 barn i tre svenska regioner.
Studien som publiceras i tidskriften European Journal of Public Health bygger på data om 25 049 barn, 3-5 år gamla, som genomgått sedvanliga hälsokontroller på barnavårdscentral, BVC. Medverkande regioner var Dalarna, Jönköpings län och Sörmland.
Tidigare studier på området har ofta fokuserat på barn i skolåldern, eller på barn i länder med hårdare restriktioner under covid-19-pandemin. I Sverige bedrevs verksamheten ungefär som vanligt inom förskola och skola för barn upp till 16 års ålder.
Studien har letts av Anton Holmgren som är anknuten till forskning inom pediatrik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och Anna Fäldt som forskar på Uppsala universitet inom barnhälsa och föräldraskap.
Tydlig ökning av BMI
Studien påvisar en statistiskt signifikant ökning av 3-åringarnas BMI (kroppsmasseindex) under pandemin. I gruppen flickor ökade andelen med fetma från 2,8 procent före pandemin till 3,9 procent under pandemin. Andelen pojkar med fetma ökade från 2,4 procent till 2,6.
Andelen 3-åriga flickor med det som brukar klassas som normalvikt sjönk från 82,6 procent före pandemin till 80,9 under pandemin. Motsvarande förändring i normalvikt fanns inte i gruppen 3-åriga pojkar.
Även hos gruppen 4-åringar ökade BMI signifikant. Fetma ökade hos både flickor och pojkar, övervikt ökade hos flickor från andelen 11,1 procent till 12,8 procent, och undervikt hos pojkar minskade från 2,0 procent till 1,4. Gruppen 5-åringar uppvisade inga BMI-förändringar.
Tydligast koppling mellan BMI-förändringar och socioekonomi fanns hos barn i de mest utsatta områdena. Här ökade andelen 3- och 4-åringar med övervikt från 9,5 procent till 12,4, och andelen med fetma från 2,4 procent till 4,4, medan andelen med normalvikt minskade.
Behov av mer riktade insatser
Socioekonomi mättes enligt den etablerade metoden CNI, Care Need Index, som klassar förväntat vårdbehov utifrån variabler som exempelvis utbildningsnivå, andel arbetslösa eller i åtgärd, andel ensamstående föräldrar och andel födda utanför västvärlden.
– Trots att Sverige inte stängde ner på samma sätt som många andra länder under pandemin ökade förekomsten av övervikt och fetma hos 3- och 4-åringar. Redan i så låga åldrar ser man de socioekonomiska skillnaderna, konstaterar Anton Holmgren, studiens korresponderande författare.
– Studien belyser behovet av ytterligare ansträngningar och insatser inriktade på att förebygga barnfetma, särskilt i områden med lägre socioekonomisk status, säger han.
Anton Holmgren är barnläkare på Hallands sjukhus Halmstad och anknuten till forskning vid Göteborgs universitet samt till forskning och utveckling inom Region Halland. Anna Fäldt tillhör den tvärvetenskapliga forskargruppen CHAP, Child Health and Parenting, på Uppsala universitet, och är registerhållare för Svenska Barnhälsovårdsregistret.