Miljöekonomen om WWF:s fiskguide: Det krävs lägre kvoter och fler skyddade områden
Världsnaturfonden WWF uppdaterade förra veckan konsumentguiden Fiskguiden och gav rött ljus för strömming, torsk och sill. Samtidigt larmade man om allvarlig obalans i Östersjön. Håkan Eggert, docent i nationalekonomi på Handelshögskolan i Göteborg, svarar på tre frågor om havets mående.
Du forskar om resursekonomi inom bland annat fiskerier och marina frågor. Vad krävs för att få ett hållbart fiske i Östersjön?
– Enkelt uttryckt krävs det att vi slutar att fånga mer fisk än vad tillväxten i bestånden ger. Det innefattar i princip allt fiske, både yrkes- och fritidsfiske. När det gäller WWF:s larm om sill, så är det ju ett antal stora båtar som fångar merparten. Under förutsättning att båtarna följer reglerna och inte fuskar, så måste kvoterna sättas lägre om bestånden minskar drastiskt.
Under förutsättning att båtarna följer reglerna och inte fuskar, så måste kvoterna sättas lägre om bestånden minskar drastiskt.
– För att vi generellt ska kunna balansera efterfrågan på fisk och bevara marina ekosystem behöver vi också uppnå ett av delmålen i FN:s Agenda 2030 (Sustainable Development Goal 14). Den föreslår att 10 procent av havsbotten bör skyddas från kommersiellt fiske. Sedan kan vi behöva skydda fler särskilt känsliga områden i framtiden, i nuläget tror jag att andelen skyddade områden är runt 4 procent.
Finns det några framgångshistorier där fiskpopulationer har återhämtat sig tack vare hållbara fiskepraktiker?
– Ja, det finns flera exempel internationellt. Under 1970-talet ansågs sillbeståndet i Nordsjön vara på gränsen till kollaps på grund av överfiske. Men genom att införa strikta fiskerestriktioner och kvoter, och en bättre övervakning av fiskeverksamheten, återhämtade sig sillen betydligt på 1990-talet. Torskbeståndet i Ishavet har de senaste 20–30 åren varit större än någonsin sedan andra världskriget. Det beror på en kombination av faktorer, inklusive kvotering, övervakning och kontroll av fiskeverksamhet.
Hur ska konsumenterna förhålla sig till listan?
– Det är svårt att göra avvägningar. Är det bättre att äta kött i stället för fisk eller äta veganmat oftare? Om vi vill äta animaliskt protein tycker jag att fisk i alla former är att föredra framför kommersiellt producerat kött. När det gäller fisk, ser jag främst att listan från WWF är ett stöd för överenskommelser på EU-nivå. Det blir svårt för svenska fiskare om svenska konsumenter bojkottar svenskt fiske. Jag äter hellre svenska räkor än de som är fångade i andra länder. Laxodling är en fantastisk succé, men det finns fortfarande miljömässiga utmaningar som måste hanteras.
Text: Jessica Oscarsson