Möjligt att få fler väljare med hundvisslor
Fenomenet ”hundvissling”, att med underförstådda budskap locka vissa typer av väljare utan att riskera att stöta bort andra, har för första gången undersökts brett bland svenska väljare. Studien från forskare vid Göteborgs universitet visar att hundvisslor kan vara en effektiv strategi för politiker att få ökat stöd.
Med hundvissling menas att en person använder sig av ord och uttryck som har en generell, okontroversiell betydelse samtidigt som de har ett dolt och mer kontroversiellt och provocerande budskap, som framförallt en specifik grupp använder och förstår.
I teorin kan politiska partier använda den här tekniken för att vinna stöd från grupper som gillar det mer kontroversiella budskapet, utan att stöta bort de väljare som skulle reagera negativt på ett mer öppet budskap.
– Det har gjorts många studier om hundvisslor, men främst i USA. Vår studie visar att hundvisslor också är effektiva i ett mindre land, med ett annorlunda politiskt system. Som exempelvis Sverige, säger Asad Basheer Sayeed, forskare i språkteknologi.
I studien använde forskarna ett så kallat ordersättningstest och därefter en enkätundersökning med helt andra deltagare för att undersöka om hundvissling kan ge ett ökat stöd från breda väljargrupper i Sverige.
– I ordersättningstestet får deltagarna läsa meningar som innehåller uttryck med ett potentiellt dolt budskap och byta ut dessa ord på ett sätt så det centrala budskapet i meningen finns kvar, säger Elina Lindgren, statsvetare och forskare inom politisk kommunikation.
Genom det första testet kunde forskarna identifiera ett antal ord och uttryck som kunde tolkas på två sätt: en vanlig, icke-provokativ betydelse, och en annan mer negativ underton.
– De fyra uttryck som identifierades i ordersättningstestet var förortsgäng (som en del av deltagarna ersatte med “invandrargäng”), berika (som en del ersatte med “förstöra”), återvandring (som ersattes med “deportation”) och god ordning i migrationspolitiken (som en del ersatte med “begränsa invandringen till Sverige”).
Tilltalar vissa med dolda budskap
Uttrycken användes sedan i en enkätundersökning där 3 200 andra svenska deltagare fick läsa politiska uttalanden från en fiktiv politisk kandidat med antingen hundvisslan (till exempel förortsgäng) eller den ”dolda” alternativa betydelsen som forskarna identifierat i ordersättningstestet (invandrargäng).
Efter att ha läst varje uttalande fick deltagarna svara på hur sannolikt det var att de skulle rösta på kandidaten, hålla med om uttalandet, och dela eller gilla uttalandet på sociala medier.
Resultaten visade att hundvissling kan öka stödet från väljare genom att tilltala de grupper som förstår det dolda budskapet – utan att skrämma bort de som inte uppfattar det.
– Till exempel gav uttrycket förortsgäng större stöd än invandrargäng. Vår slutsats är att hundvissling skulle kunna vara en effektiv strategi för kandidater som vill nå ut med kontroversiella budskap till särskilda väljargrupper utan att riskera att tappa stöd från andra väljargrupper, säger Elina Lindgren.
Asad Basheer Sayeed säger att politiska hundvisslor är en form av manipulativ politisk kommunikation som gör det möjligt att smyga in ett socialt oacceptabelt budskap i ett till synes "oskyldigt" uttryck. På så sätt kan politiker prata med två olika väljargrupper samtidigt.
– Förmodligen fungerar detta och på så vis kan politiker få ett ökat stöd av väljarna, säger Asad Basheer Sayeed.
Text: Johanna Hillgren
Kontakt:
Elina Lindgren, e-post: elina.lindgren@gu.se
Asad Basheer Sayeed, e-post: asad.sayeed@gu.se
Björn Rönnerstrand, e-post: bjorn.ronnerstrand@som,gu,se
Den vetenskapliga artikeln Coded Appeals and political Gains: Exploring the Impact of Racial Dogwhistles on Political Support har publicerats i Journalism & Mass Communication Quarterly (open access): https://journals.sagepub.com/doi/10.1177/10776990241280373
I forskargruppen ingår:
- Elina Lindgren, forskare vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation JMG, biträdande undersökningsledare vid SOM-institutet
- Björn Rönnerstrand, Fil dr. i statsvetenskap och forskare på SOM-institutet
- Gregor Rettenegger, doktorand vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation JMG
- Ellen Breitholtz, forskare i lingvistik vid Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori
- Robin Cooper, forskare i språkteknologi vid Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori
- Asad Basheer Sayeed, forskare i språkteknologi vid Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori
Studien har finansierats av Marianne och Marcus Wallenberg Stiftelse och ingår i det större forskningsprojektet GRIPES – Gothenburg Research Initiative for Politically Emergent Systems som bland annat undersöker hur AI kan användas för att manipulera budskap.
GRIPES är i sin tur del av det nationella forskningsprogrammet WASP-HS (Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program – Humanity and Society) som studerar hur artificiell intelligens och autonoma system påverkar vårt samhälle och våra beteenden.