Möjligt att få fler väljare med hundvisslor
Fenomenet ”hundvissling”, att med underförstådda budskap locka vissa typer av väljare utan att riskera att stöta bort andra, har för första gången undersökts brett bland svenska väljare. Studien från forskare vid Göteborgs universitet visar att hundvisslor kan vara en effektiv strategi för politiker att få ökat stöd.
Den vetenskapliga artikeln Coded Appeals and political Gains: Exploring the Impact of Racial Dogwhistles on Political Support har publicerats i Journalism & Mass Communication Quarterly (open access): https://journals.sagepub.com/doi/10.1177/10776990241280373
I forskargruppen ingår:
- Elina Lindgren, forskare vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation JMG, biträdande undersökningsledare vid SOM-institutet
- Björn Rönnerstrand, Fil dr. i statsvetenskap och forskare på SOM-institutet
- Gregor Rettenegger, doktorand vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation JMG
- Ellen Breitholtz, forskare i lingvistik vid Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori
- Robin Cooper, forskare i språkteknologi vid Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori
- Asad Basheer Sayeed, forskare i språkteknologi vid Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori
Studien har finansierats av Marianne och Marcus Wallenberg Stiftelse och ingår i det större forskningsprojektet GRIPES – Gothenburg Research Initiative for Politically Emergent Systems som bland annat undersöker hur AI kan användas för att manipulera budskap.
GRIPES är i sin tur del av det nationella forskningsprogrammet WASP-HS (Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program – Humanity and Society) som studerar hur artificiell intelligens och autonoma system påverkar vårt samhälle och våra beteenden.