Nato: största opinionsförändringen någonsin
Rysslands invasion av Ukraina ledde till den största och snabbaste opinionsförskjutningen som hittills uppmätts i SOM-undersökningarna. Andelen positiva till ett svenskt medlemskap i Nato ökade med 35 procentenheter mellan 2021 och 2022. I ett nytt kapitel studeras denna förändring bland framförallt Socialdemokraternas sympatisörer.
Söndagen den 14 maj hålls president- och parlamentsval i Turkiet, något som förväntas bli direkt avgörande för beslut kring Sveriges Natoansökan. Inför valet släpper SOM-institutet nya analyser av den stora svängningen i svensk Natoopinion som skedde mellan 2021 och 2022.
Historiska förändringar i Natoopinionen
Frågan om svenskt Natomedlemskap har ställts varje höst sedan 1994 i den nationella SOM-undersökningen. De första 20 årens mätningar visade på en relativt stabil Natoopinion i Sverige. Det var betydligt fler som ansåg att ett medlemskap var ett dåligt förslag än ett bra.
Omkring 2013 infann sig ett slags jämviktsläge där ungefär lika många var positiva som negativa, och lika många därtill placerade sig på mitten av svarsskalan. Hösten 2021 var opinionen helt delad; 29 procent tyckte förslaget om medlemskapet var bra och 29 procent tyckte det var dåligt.
I ljuset av kriget i Ukraina sågs mellan 2021 och 2022 historiska svängningar i opinionen. Andelen positiva ökade med 35 procentenheter till 64 procent i den senaste nationella SOM-undersökningen, jämfört med bara 14 procent som var negativa.
– Förändringen kring Natomedlemskapet saknar motstycke i svensk politisk historia, även jämfört med andra stora opinionsförskjutningar i modern tid såsom kärnkraftsopinionen efter Fukushima 2011 och flyktingopinionen efter krisen 2015, säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap och en av författarna till kapitlet Jordskred i svensk Nato-opinion.
Socialdemokratisk svängning studeras
Den tydliga opinionsförskjutningen syns hos samtliga partiers väljare. Störst förändring skedde bland sympatisörer till Liberalerna (+48 procentenheter positiva) och Socialdemokraterna (+44). Liberalernas ökning bör dock tas med en nypa salt då det i synnerhet år 2021 var förhållandevis få i undersökningen som sympatiserade med L.
Den lägsta ökningen återfanns bland Vänsterpartiets sympatisörer (+9). Hösten 2022 ansåg fortfarande 50 procent av vänsterpartisterna att förslaget om Nato-medlemskap var ganska eller mycket dåligt.
Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna var de två partier som under våren 2022 bytte officiell hållning i Nato-frågan. Analyser av opinionsförskjutningen i olika grupper av socialdemokratiska väljare visar att den var i princip lika stor bland starkt övertygade S-anhängare som bland de som endast sympatiserade med partiet.
Vidare var förskjutningen ungefär lika omfattande i olika ålders- och utbildningsgrupper inom partiet. Endast i fråga om kön syns signifikanta skillnader, där S-kvinnor ändrade uppfattning i högre utsträckning än män och därmed jämnade ut en tidigare etablerad könsskillnad kring Natomedlemskap.
– Att förskjutningen ändå är så pass homogen mellan olika grupper av socialdemokratiska väljare kan indikera att den stora merparten av S-sympatisörerna faktiskt följde partiets linje och bytte åsikt om Nato under våren 2022, säger Henrik Ekengren Oscarsson.
Läs analyserna i sin helhet i kapitlet Jordskred i svensk Nato-opinion.
- Studien presenteras i kapitlet "Jordskred i svensk Nato-opinion efter Rysslands invasion av Ukraina” av Henrik Oscarsson och Ulf Bjereld.
- Kapitlet är en förhandspublicering från SOM-institutets kommande forskarantologi Ovisshetens tid som släpps den 14 juni.
- Frågor om Natomedlemskap har ställts i den nationella SOM-undersökningen sedan 1994. Senaste mätningen gjordes hösten 2022.
- SOM-undersökningen 2022 gick ut till totalt 26 250 slumpmässigt utvalda personer mellan 16 och 90 år boende i hela Sverige. Nettosvarsfrekvensen var 49 procent.
