Ny bok lyfter den existentiella hälsan

Uppdraget att skriva en bok om existentiell hälsa med utgångspunkt i Tranströmers verk fick Anders Rosengren från Bokmässan, som ville komplettera sitt tema om litteraturens betydelse.

– Det var med viss bävan jag tog mig an uppgiften. Även om jag alltid varit fascinerad av Tranströmers diktvärld och hur den rör vid många av de existentiella frågorna, så finns förstås många andra som har betydligt djupare förståelse för Tranströmers verk. För mig kändes det både utmanande och stimulerande att använda litteraturen för att närma sig den existentiella hälsan, berättar Anders, vars bok också knyter an till andra författare, som Jon Fosse, Birgitta Trotzig och Kazuo Ishiguro.

Tillvarons osäkerhet

Titeln ”En oväntad glänta” är hämtad från Nobelpristagarens poesi, och boken är utgiven av bokförlaget Korpen.

Den existentiella hälsan handlar om att leva med tillvarons osäkerhet, att vila i det ovetbara, skriver Anders i bokens inledning. Det är att leva med ödmjukhet inför vad det innebär att vara människa: att aldrig bli färdig.

Att ta vara på den existentiella dimensionen av sin hälsa behöver inte vara svårt. Det kan handla om att hitta de små ögonblicken där mening och sammanhang finns. Att hitta något vackert och låta tanken vila där en kort stund. Att reflektera över vad som är väsentligt och hur vi kan prioritera klokt.

Lyfts fram av WHO

Anders Rosengren har förespråkat den existentiella dimensionen av hälsa i flera år. Den existentiella hälsan är en grundsten i den intervention som undersöks i forskningsprojektet Livsstilsverktyget. I Livsstilsverktyget ingår nu 120 000 svenskar i forskning som utvärderar om verktyget kan förebygga diabetes typ 2 och hjärtkärlsjukdom.

Detta filosofiska perspektiv på hälsan lyfts numera fram av Världshälsoorganisationen WHO, som en aspekt som behöver beaktas globalt inom arbete med folkhälsa.

Även i Sverige finns ett politiskt engagemang för existentiell hälsa. I våras var Anders Rosengren med i en panel tillsammans med socialminister Jakob Forssmed och Olivia Wigzell, generaldirektör för Folkhälsomyndigheten. Myndigheten har fått i uppdrag av regeringen att inventera förutsättningarna för att implementera den existentiella hälsan som den del av Sverige folkhälsoarbete.

Mikro och makro

Som grundforskare och professor i molekylär medicin är han i allra högsta grad intresserad av det mätbara.

– Det vi kan mäta bra, som insulinfrisättning, blodtryck och blodsocker, det ska vi också fortsätta mäta. Men vi behöver också vara ödmjuka inför det omätbara, säger Anders.

Mitt under arbetet med sin bok under sommarsemestern fick han uppdrag att revidera en vetenskaplig artikel om tarmflorans påverkan på diabetes typ 2. Övergången från Tranströmers poetiska värld till mikrobiologiska molekyler var skarp, men det går utmärkt att kombinera de två världarna.

Bild

– Människan fastnar gärna i dualismer, där det är antingen eller. Natur eller kultur, kropp eller psyke, naturvetenskap eller existentiella frågor. Men det finns egentligen inget motsatsförhållande. Dualismerna innebär att vi missar helheten, säger Anders.

Bättre hälsoutfall

Mycket av Sahlgrenska akademins forskning handlar om att räkna, mäta och avbilda. Genom att väva samman det vetenskapliga och det existentiella nyanseras forskningen och en bättre helhet kan skapas, tycker Anders Rosengren.

I kliniska sammanhang kan denna kombination av det mätbara och det omätbara vara särskilt viktig:

– Som läkare möter vi ofta patienter som kan ha utmärkta mätvärden men som ändå inte mår bra. De upplever tomhet och brist på mening. Genom att lyfta fram de existentiella dimensionerna kan vården erbjuda en mer komplett omsorg, vilket i slutändan kan leda till bättre hälsoutfall och en djupare förståelse för vad hälsa egentligen innebär.