Ny bok om riksdagens ledamöter

Ledamöterna av Sveriges riksdag är folkets främsta företrädare. De spelar en nyckelroll för att den representativa demokratin ska lyckas omsätta väljarnas önskemål till konkret politik. Boken Folkviljans förverkligare handlar om hur pass bra riksdagen verkligen representerar svenska folkets sammansättning och åsikter, samt hur nya samhällskonflikter påverkar den svenska parlamentarismen och vad ledamöterna tycker om varandra.

Boken är den senaste publikationen som bygger på de svenska riksdagsundersökningarna, med särskilt fokus på den senaste undersökningen av de ledamöter som valdes till riksdagen vid valet 2018. Den består av 11 kapitel med nyskrivna originalanalyser av ett dussintal statsvetare, både från Göteborgs universitet och andra lärosäten i såväl Sverige som utomlands.

Ett av resultaten visar bland annat att åsiktsrepresentativiteten i frågor som rör den fördelningspolitiska dimensionen är relativt god, och att åsiktsrepresentativiteten i frågor som rör flyktingmottagande har förbättrats mellan 2002 och 2018.

– Totalt sett har alltså Sverigedemokraternas riksdagsinträde och partiers och väljares ompositioneringar inneburit en förbättrad åsiktsrepresentation om vi ser till just de här dimensionerna, säger en av bokens redaktörer professor Henrik Ekengren Oscarsson.

Seniorprofessor Sören Holmberg initierade de svenska riksdagsundersökningarna för över 50 år sedan. Han har bidragit med kapitlet Representativ demokrati – en dynamisk process. Enligt Holmberg är det viktiga samspelet mellan väljare och valda oftast följsamt i Sverige. 

 – Opinionsvindar blåser vanligen åt samma håll i riksdagen och valmanskåren. Svensk åsiktsöverensstämmelse mellan väljare och valda är inte imponerande i enskilda sakfrågor, men när det gäller åsiktslikhet på den dominerande vänster-högerdimensionen är läget klart bättre. En riksdag som på 1960-talet befann sig något till vänster om väljarna har på 2000-talet ersatts av en riksdag något till höger.

Inte heller under vänstervågen 1968 eller 2018 syns några stora skillnader. Holmberg konstaterar att åsiktsrepresentationen fungerar väl i Sverige när det gäller vänster-högerkonflikten. 

  – Det är ett mycket viktigt normativt önskemål som uppfylls här. I grundlagen fastslås att ”riksdagen representerar svenska folket”, och så är det verkligen när det gäller vänster-högeråsikter. Väljarnas och riksdagsledamöternas ideologiska vänster-högertyngdpunkter ligger mycket nära varandra. Det är ett gott betyg åt svensk representativ demokrati.

Av: Anna-Karin Lundell