– Varje enskilt brädspel är ett nytt pussel. Till exempel går det inte att säga att vi löst problemet med otillgängliga brädspel för att vi löst ett sätt att använda tärningar i ett specifikt spel, då tärningar används på ett annat sätt i ett annat spel.
Det var slumpen som gjorde att Michael Heron blev intresserad av tillgänglighet. Efter studier i Software Engineering ville han doktorera för att kunna undervisa på universitet. Han hoppade på en doktorandutbildning som inriktade sig på att göra teknik tillgängligt för äldre.
– Det som verkligen fick mig att förstå att tillgänglighet är ett spännande ämne var när min handledare sa till mig: ”om du tycker det är svårt att skriva kod, tänk dig hur svårt det är att skriva kod som ALLA kan använda”.
Tillgänglighet en fråga om bra design
Vi är alla mer eller mindre i behov av tillgänglighetsanpassningar i olika skeden i livet, menar Michael Heron. Och tillgänglighetsarbete gynnar oftast fler än vi tror.
– Sänker man en hög kant på en trottoar gynnar det en kanske en äldre person med mobilitetsproblem, men det gynnar också cyklisten och föräldern med barnvagn. Ljudboken var från början en tillgänglighetsanpassad produkt för synskadade, nu lyssnar var och varannan person på ljudböcker. När dessa åtgärder slår stort slutar vi se dem som tillgänglighetsanpassningar, vi ser dem bara som bra design.
Efter sina doktorandstudier upptäckte Michael Heron att hans stora hobby, brädspel, brottades med en rad tillgänglighetsproblem. Och ingen forskade på det.
– Där fanns detta otroligt rika, detaljerade och intressanta område som ingen tittade på. Så då tänkte jag att det kan ju jag göra.
Lång väg kvar till tillgängliga brädspel
Att tillgänglighet är ett sätt att nå en bredare publik har tv- och dataspelsbranschen förstått menar Michael Heron, och där har man kommit en bra bit på vägen när det gäller att skapa anpassningar. För brädspel är situationen en annan.
– På ett sätt är det lättare att göra tillgängliga dataspel än tillgängliga brädspel. De fysiska förutsättningarna ändras inte så mycket i dataspel, du har konsoler, du har en skärm och det är liknande utmaningar oavsett spel. I brädspel är sättet som spelaren integrerar med produkten olika varje gång. Tärningar, figurer och kort kan ha olika storlek, utformning och funktion beroende på spel, så varje spel är en ny utmaning.
Detta gör också att det ekonomiska incitamentet för tillgänglighet är större i dataspelsvärlden, menar Michael Heron.
– Har du gjort en anpassning i ett tv- eller dataspel så är det en engångskostnad, den ökar inte om du säljer fler spel. Om tillgänglighetsanpassningen i brädspel är större kort så är det en kostnad som ökar desto fler kort du producerar.
Tillgänglighet skapar inkludering och gemenskap
I sin nya bok Tabletop Game Accessibility: Meeple Centred Design har Michael Heron sammanställt en rad evidensbaserade generella riktlinjer för spelskapare som vill arbeta med tillgänglighet i brädspel. I boken beskriver han bland annat att tillgänglighet inte bara handlar om att göra anpassningar för personer med exempelvis nedsatt syn eller rörelseförmåga. Tillgänglighet kan också handla om socioekonomi och representation, vilka som har råd att köpa spelen exempelvis eller hur karaktärerna är utformade.
– Det handlar dels om att det ska vara fysiskt möjligt för dig att spela spelet, men också att du ska känna att spelet är till för dig, säger han.
I grund och botten handlar Michael Herons forskning om att inte exkludera människor från sådant som är roligt. Spel har en enorm kulturell betydelse och barn som inte har tillgång till spel på samma sätt som sina kompisar riskerar att bli utsatta för mobbning, menar Michael Heron. Han tillägger att spel i allmänhet, och brädspel i synnerhet, dessutom har en förmåga att bryta sociala barriärer.
– För personer som mig som är otroligt introverta, blyga och obekväma i sociala sammanhäng ger spel en möjlighet att umgås utan social press. Man behöver inte oroa sig för att säga något intressant, det räcker med att spelet är intressant för att du ska få kontakt med människor.
Text: Natalija Sako
Michael har även lång erfarenhet av att studera etikundervisning I professionella sammanhang. Det ämnet behandlas i hans andra bok, ‘A Case Study for Computer Ethics in Context: The Scandal in Academia’, som han skrivit tillsammans med kollegan och forskaren Pauline Belford. Båda böckerna finns tillgängliga hos CRC Press.
