Ny diagnostik av prostatacancer banar väg för allmän screening
Risken för överdiagnostik vid screening för prostatacancer kan halveras. Det visar en studie från Göteborgs universitet. Med den diagnostik som nu prövats kommer betydligt färre harmlösa tumörer att hittas. Detta löser ett stort problem och öppnar för allmän screening.
Det är forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset som står bakom studien, publicerad i tidskriften The New England Journal of Medicine.
Studien fokuserar på ett stort problem vid screening för prostatacancer, nämligen att en mycket stor andel av de fall som upptäcks utgörs av små oftast harmlösa tumörer. Detta innebär stor risk att många behandlas i onödan med risk för bestående komplikationer i form av inkontinens och impotens som negativt påverkar livskvaliteten.
Fokus på riktade vävnadsprover
I den nu aktuella studien inbjöds 37 887 män i Västra Götaland, 50-60 år gamla, att ta blodprovet PSA, och vid förhöjda värden erbjöds en magnetkameraundersökning av prostata. De 17 980 (47 procent) som deltog delades upp i två grupper.
I referensgruppen erbjöds alla med förhöjda PSA-värden systematiska vävnadsprov, det vill säga tolv så kallade blinda vävnadsprov från olika delar av prostatan, och om magnetkameran visade något misstänkt togs ytterligare tre eller fyra riktade vävnadsprov från just det området, en strategi som i stort sett är standard i världen i dag.
I experimentgruppen kallades enbart män med misstänkta förändringar vid magnetkameraundersökningen till vävnadsprov, som då utgjordes av enbart riktade vävnadsprov, fyra stycken, mot det misstänkta området.
Resultaten visar att risken att hitta en harmlös cancer halverades i experimentgruppen medan allvarlig potentiellt dödlig cancer hittades i nästan samma utsträckning.
Medicinskt motiverat att screena
Ansvarig för studien är Jonas Hugosson, professor i urologi vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
– Vi måste komma bort från de blinda vävnadsproverna som i dag fortfarande är standard, lita på magnetkameraundersökningen och därmed skifta diagnostiken till att enbart ta prov på män med magnetkamerafynd och då enbart riktade prover mot det aktuella området, säger han.
– Denna strategi minskar kraftigt antalet som behöver genomgå vävnadsprovtagning som i sig är obehaglig och innebär en risk för infektion. Dessutom halverar denna strategi risken att man upptäcker en harmlös cancer, vilket varit det största hindret för att införa allmän screening för prostatacancer, fortsätter Jonas Hugosson.
I experimentgruppen ökade sannolikheten för att upptäckten av en medelsvår tumör blev något fördröjd hos en liten del av individerna. Det sammantagna resultatet talar dock för att det nu finns fullgoda medicinska argument för att införa screening enligt den aktuella modellen.
– Resultaten från denna studie kan bana väg för att allmän screening kan införas för prostatacancer, även om andra faktorer, såsom kostnader, tillgänglighet till magnetkameraundersökning med mera, måste tas med i bedömningen, avslutar Jonas Hugosson.
Titel: Prostate Cancer Screening with PSA and MRI Followed by Targeted Biopsy Only
