Ny expedition till området för gasläckorna
Forskarna förstod tidigt att höstens blixtinkallade expedition till Nord Stream-läckorna behövde följas upp med ett återbesök för att kunna se vilka konsekvenser metangasutsläppet fick i havet.
Tack vare ett akut forskningsbidrag kommer forskarna vid Göteborgs universitet åka på en ny resa till södra Östersjön den 8 januari.
Nu är det klart att forskningsfartyget Skagerak återvänder till området öster om Bornholm i början av januari för att följa upp höstens expedition. Flera mätdata över tid är viktigt för att kunna dra några slutsatser om vilken påverkan det stora gasutsläppet får på vattnet och livet i södra Östersjön.
– Det känns jättebra att vi fick det här forskningsbidraget. Nu kan vi ta reda på vart metanet tagit vägen sedan läckan. Bröts det ner av bakterier, späddes det ut eller har det gått upp i atmosfären? Vi kommer mäta på samma saker som vid höstens expedition; metanhalter, pH, bakterie- och planktonsammansättning, säger forskaren Katarina Abrahamsson, som återigen är koordinator för expeditionen.
Skyndar i väg innan undervisningen börjar
Det är ungefär samma grupp av forskare som var med på första resan till gasläckan, som åker i väg direkt efter trettonhelgen för att vara borta en vecka. De hade gärna åkt redan i december, men det gick av olika skäl inte, nu öppnades ett tidsfönster innan undervisningen av studenter drar i gång för några av forskarna.
– Vi får även med oss våra tyska kolleger och deras utrustning som gör att vi kan skilja på naturligt förekommande metanutsläpp i havet och det som kommer från gasledningarna. Det är oerhört viktigt för att kunna dra rätt slutsatser om utsläppets påverkan, säger Katarina Abrahamsson.
En ansökan om akutbidrag skickades in till det statliga forskningsrådet Formas strax efter den första expeditionen avslutades, bidraget med en miljon kronor till expeditionen kom nu som en tidig julklapp från Formas.
– Tillsammans med mätningarna som gjorts av VOTO:s undervattensrobotar, så kallade gliders, så kan den nya expeditionen berätta hur mycket metan som finns kvar i vattnet och vart resten har tagit vägen, säger Katarina Abrahamsson.
Biologiska prover tar tid att analysera
Metanhalterna i vattnet går relativt fort att få fram. Men vilken påverkan utsläppet har på det biologiska livet tar längre tid. Marinbiologerna håller fortfarande på att analysera proverna från höstens expedition. Nu kommer en värdefull påfyllnad av nya prover som kan avslöja om bakterie- och planktonsammansättningen i havet öster om Bornholm skiljer sig från det normala.
Kommer ni behöva åka på fler forskningsresor till området längre fram?
– Det får vi se. Vi har inga planer i dagsläget. VOTO har kvar två gliders i området, det är en tillgång som ger oss nya mätdata framöver.
Resultatet från forskningsprojektet om Nord stream-läckorna kan leda till en förbättrad säkerhet vid ledningar på havsbotten vilket också kan ha betydelse för miljö- och riskbedömningar av nya gasledningsprojekt. Dessutom kan resultaten visa vilken påverkan metangasutsläpp kan ha på miljön förutom klimateffekter.
– Vi kommer snart att publicera en kortare kommentar utifrån det vi har sett hittills. Men på sikt vill vi publicera en mer grundlig studie där vi lägger samman resultaten från båda våra expeditioner, säger Katarina Abrahamsson.
Kontakt: Katarina Abrahamsson, marin kemist och koordinator för Skageraks expeditioner till Nord Stream-läckorna, telefon: 0766-22 90 51, e-post: katarina.abrahamsson@gu.se
