Ny forskning belyser hur skaldjursindustrin påverkas av klimatförändringar

I specialupplagan av Marine Genomics presenteras olika aspekter av hur musslor och ostron påverkas av förändringar i sin livsmiljö. Foto: Kirsikka Sillanpää.

Studierna är ett resultat av det arbete som utförs inom EU- nätverket CACHE ITN för är att bättre förstå hur viktiga odlade marina arter i Europa, som ostron, musslor och kammusslor, påverkas av förändringar i havet. Forskningen speglar till exempel vad ökad temperatur och ökad försurning innebär för djuren och för den kommersiella hanteringen.

Fortplantningens betydelse för vattenbruk

I specialupplagan av Marine Genomics presenteras olika aspekter av hur musslor och ostron påverkas av förändringar i sin livsmiljö, havet. Studierna innefattar allt från grundläggande molekylära mekanismer till hur omgivningen kan påverka skaldjursindustrin, som omsätter cirka 526 miljoner pund per år.

I tidskriftens inledande studie, av bland andra Alexander Ventura som är doktorand vid institutionen för biologi och miljövetenskaper vid Göteborgs universitet, ligger fokus på fortplantning mellan olika arter (hybridisering) av musslor längs de europeiska kusterna och konsekvenserna som detta kan få för vattenbruket.

− De tre olika arterna av blåmusslor som lever längs med Europas kuster kan hybridisera naturligt i områden där de finns nära varandra. En ökad odling av musslor har visat sig öka antalet hybrider, men det är ännu oklart om detta ger negativa effekter på branschen eller inte, säger Alexander Ventura.

Skalet påverkas av klimatförändringar

I en annan studie av forskaren Kirsikka Sillanpää vid institutionen för biologi och miljövetenskaper, Göteborgs universitet, undersöks hur det japanska jätteostronet (Crassostrea gigas) tar upp kalk från omgivningen och transporterar det till de ställen i djuret där skalet bildas för att därefter kunna tillväxa och reparera skador i skalet.

Ökande utsläpp av koldioxid påverkar haven och kan få allvarliga konsekvenser för många marina arter, särskilt de som producerar kalciumkarbonatskal som exempelvis musslor.

− De här marina arterna kan få svårare att producera och underhålla sina skal i framtiden på grund av förändringarna i havsmiljön, säger Kirsikka Sillanpää.

Skal är ju livsviktiga som skydd för musslor och ostron under deras livstid, och de skal som blir över efter skörd av odlade skaldjur kan uppgå till så mycket som sex till åtta tusen ton per år.

− Projektet syftar därför också till att hitta innovativa sätt att använda denna värdefulla råvara, säger Sam Dupont, forskare vid institutionen för biologi och miljövetenskaper vid Göteborgs universitet.

Återuppbyggnadsprogram för ostron, genom att bygga upp ostronrev och använda storskaliga tekniker för att ta upp kol från atmosfären, är några exempel som presenteras i specialnumret av Marine Genomics.

− En spännande innovativ användning av ostronskal, som testats inom förpackningsindustrin, är att tillverka ”shopping-kassar” av skalen – jag har aldrig provat att veckohandla med den typen av kassar men har hört att de fungerar mycket bra, säger Kristina Sundell, professor vid institutionen för biologi och miljövetenskaper vid Göteborgs universitet.

Läs mer>>
Länk till artikel>>

Kontakt:
Alexander Ventura, alexander.ventura@bioenv.gu.se, 0763-205523  Twitter: @xela3185
Kirsikka Sillanpää,  kirsikka.sillanpaa@bioenv.gu.se, 0762-511586
Kristina Sundell, kristina.sundell@bioenv.gu.se
Sam Dupont, sam.dupont@bioenv.gu,se

Foto:
Mussellarv, foto av Sam Dupont. Ostronbilder, foto av Kirsikka Sillanpää.
Porträttbilder: Alexander Ventura, Kirsikka Sillanpää, Sam Dupont (fotograf Malin Arnesson) och Kristina Sundell (fotograf Johan Wingborg).

Bildtexter:
I specialupplagan av Marine Genomics presenteras olika aspekter av hur musslor och ostron påverkas av förändringar i sin livsmiljö.

Mussellarv färgad med “calcein”, ett fluorescerande ämne som binder till kalcium och visualiserar nybildat skal.