Ny forskning om professionella barninfluencers

Bild

– Det är spännande att se hur fenomenet barninfluencers utmanar gränserna mellan underhållning, arbete, fritid och ansvar, säger Ylva Ågren lektor i barn-och ungdomsvetenskap vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet.

Ända sedan Ylva disputerade har hon varit intresserad av hur barn och unga använder digitala medier utanför institutionella miljöer. På senare tid har hon lagt märke till hur barninfluencers har börjat synas i flöden på olika sociala medier och lyfts fram i nyhetsreportage från till exempel Lilla Aktuellt och Kamratposten.
– Att vara influencer har blivit ett jobb som barn kan ha, men vi vet ganska lite om det.

Samarbete med Linköpings universitet

Under tre år ska Ylva Ågren jobba halvtid med projektet tillsammans med professor Anna Sparrman, från Tema Barn i Linköping som ska jobba 20 procent. Bland annat vill de undersöka hur hela influencerkulturen etablerar, eller utmanar, idéer om barn i termer av kön, klass och ålder. Vilka barn är det som slår igenom som influencers? En annan aspekt som forskarna vill titta på är relationen mellan barn och vuxna och vem som står till svars om något går fel.

Forskningsprojektet är tvärvetenskapligt och är en kombination av barndomsstudier, konsumtionsforskning och digital visuell kultur.
– Poängen är att försöka belysa fenomenet från så många olika håll och vinklar som möjligt, för att inte fastna i det som vi vuxna lätt gör när det gäller barn, förutfattade föreställningar om vad som är bra och dåligt. 

Saknas kunskap utifrån barns perspektiv

Genom att intervjua barninfluencers mellan 9 och 13 år och deras föräldrar hoppas forskarna ta fram ny kunskap om hur unga människor lever och relaterar till sina digitala liv.
Det finns väldigt lite forskning om barn som influencers som utgår från barnens eget perspektiv. Ylva ser det som en röd tråd i sin forskning att göra just det.
– Jag tycker att det är så otroligt viktigt att man också frågar barnen själva. Det är ju deras värld och tillvaro. Jag är nyfiken på vad det betyder för dem, och hur de skapar mening, producerar och förhandlar om innebörder från olika medier.

Ylva Ågren tycker att projektet är viktigt också inom ramen för utbildningsvetenskap.
– Vi som arbetar med utbildning behöver ha kunskap om vad barn och unga gör på sin fritid för att kunna möta upp och ge adekvat kompetens för hur man kan tänka när det gäller media och informationskritik.

Viktigt ha ett öppet sinne

Forskarna hoppas att forskningsprojektet ska bidra med ny kunskap om vad det innebär att växa upp i den här visuella och digitala eran ur barns perspektiv. Hon menar att många influencers skapar en norm för hur man ska bete sig och för vad som är populärt.

– Vårt samhälle är extremt digitalt och starkt präglat av kommersiella krafter.
Konsumtionen går i hög utsträckning hand i hand med många digitala arenor. Någon du följer har ett betalt samarbete med ett företag och det här är en stor del av barns och ungas vardag där de följer olika youtubers och konton på tiktok. 

Ylva Ågren är mån om att inte prata om barninfluencers som ett problem utan att verkligen försöka förstå det som ett samtidsfenomen. Att ha ett öppet sinne.
– Sedan behöver man inte tycka att det är bra, men målet är inte att peka ut det här handlandet som rätt eller fel eller att tillskriva barn en offerroll.

Text: Ragnhild Larsson