Ny kartläggning av ordföljd i ngunispråken

Projektet ”Viktigt och sant: vad säger ordens ordning i språk i södra Afrika” handlar om
ngunispråken i Sydafrika som är en undergrupp av bantu. Dit hör till exempel zulu och xhosa.
– De liknar varandra, ungefär som våra skandinaviska språk gör. Xhosa är Nelson Mandelas språk och talas av nio miljoner sydafrikaner. Det är alltså lika stort som svenskan. Ändå finns det mycket mindre språkvetenskaplig forskning om det än det finns om svenska – trots att xhosa är ett av Sydafrikas elva officiella språk, säger Eva-Marie Bloom Ström, forskare i lingvistik på institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori.

Kunskapen om bantuspråkens uppbyggnad är betydligt mer begränsad än för europeiska språk. Genom att hon och andra forskare skaffar mer kunskap om dessa stora språks grammatik leder det på sikt till bättre grammatikböcker, vilket behövs i landets skolor. Det som lärs ut ter sig gammeldags och många vittnar om att det inte stämmer med hur barnen pratar hemma.

Bild

Även en rättvisefråga

– Grammatikforskning leder också till bättre översättningar, något som är viktigt i ett samhälle där mycket av informationen bara presenteras på det gamla kolonialspråket engelska, och översättningar ofta är fulla av fel. I ett demokratiskt, inkluderande samhälle bör alla kunna ta del av informationen, oavsett modersmål, säger Eva-Marie Bloom Ström.

– Dessutom baseras modern språkteknologi på grammatiska beskrivningar, något som gemene man inte tänker på, men även det har stor betydelse i ett samhälls- och rättviseperspektiv, fortsätter hon.

Forskningsanslaget är på nära fem miljoner svenska kronor.
– Jag är jättelycklig över beskedet, säger Eva-Marie Bloom Ström.
Hon blev också rejält överraskad då tilldelningen kom i efterhand, för en ansökning hon gjorde i höstas.

Många timmars fältarbete

Eva-Marie Bloom Ströms forskning bygger på fältarbete eftersom hon jobbar med beskrivande språkforskning. Hon intervjuar människor, spelar in samtal och analyserar sedan ordföljden i det talade språket.
– Det är en tidskrävande arbetsmetod. Men viktig eftersom forskningsfrågorna inte kan besvaras genom att använda sig av redan existerande publicerade källor. Dessutom spelar intonation en viktig roll i kombination med ordföljden, och forskningen baseras därför på naturligt inspelat material.

All kommunikation mellan talare och lyssnare är ett samspel där talaren inte behöver 'säga allt' eftersom hen utgår från den kunskap de har gemensamt. Kunskapen byggs också på med information under ett samtal.
– Till exempel när talaren berättar 'Min cykel har gått sönder' kan substantiv som följer vara i bestämd form, ’Ramen var ändå gammal'. Lyssnaren fattar att det handlar om cykeln. Alla språk använder specifika grammatiska konstruktioner till detta. I språkfamiljen bantu uttrycks till exempel inte bestämdhet grammatiskt, och jag tror att det som huvudsakligen styr ordföljden är systemet att dela in informationen i redan känd respektive ny kunskap.

Eva-Marie Bloom Ström kommer också beskriva hur man på ett bantuspråk framhäver ett påståendes sanning, vilket är outforskat.
–  I svenska görs det när vi betonar ’Hästen har visst sparkat hunden’, vilket då underförstått säger att någon ifrågasatt påståendet. Detta är viktigt i ett språkjämförande perspektiv då bantuspråk inte använder betoning, till skillnad från de språk vars struktur hittills har dominerat semantisk och pragmatisk forskning.

Ser fram emot att resa

Förhoppningsvis kan Eva-Marie Bloom Ström jobba i Sydafrika en hel del framöver. Hon har också mycket insamlat material från tidigare projekt att analysera. I det nya projektet ska hon samarbeta med två forskare i Finland och Sydafrika som jobbar med liknande frågor. Dessutom kan hon anställa en assistent som talar något ngunispråk, till exempel en lingvistikstudent, och på så sätt bidra till att de blir fler inom forskningsfältet som har språket som modersmål.

– Det är viktigt att vi vet vad de underliggande koncepten är som styr grammatik och ordföljd, och att sådant vetande inte bara baseras på kunskap om västerländska språk.

Text: Monica Havström