Ny nationell infrastruktur leds från Core Facilities
En ny nationellt distribuerad forskningsinfrastruktur – Proteinproduktion Sverige (PPS) – kommer att starta i början av 2022. Det efter att Vetenskapsrådet beviljat medel för en femårsperiod till och med 2026. Fem universitet har gått samman och erbjuder expertis inom olika tekniker för proteinproduktion. Forskare kommer få tillgång till all kompetens samlat via en gemensam ingång och möjlighet att få stöd utifrån sitt forskningsbehov.
De fem universitet som ingår i infrastrukturen är Göteborgs universitet som är värduniversitet, Lunds universitet, Karolinska institutet, Kungliga Tekniska Högskolan samt Umeå universitet.
- Varje universitets proteinplattform har specialiserat sig på ett särskilt expressionssystem – alltså teknik för att producera protein – och vi kan därför komplettera varandra och ta emot fler projekt tillsammans än var för sig, säger Malin Bäckström, enhetschef på Mammalian Protein Expression (MPE), och som kommer leda arbetet.
Även för forskare som är nya på området
När den nya forskningsinfrastrukturen tar form hoppas Malin att fler forskare än de som själva är insatta i proteinproduktion och har egen kunskap om proteiner ska kunna ta del av möjligheterna.
- Du behöver inte själv ha så stor någon erfarenhet av proteinkemi, utan kan vända dig till oss med ditt projekt så kommer vi guida dig till rätt sätt att producera ditt protein.
En stor användargrupp för de proteiner som produceras inom den nuvarande enhet som Malin leder, finns inom biomedicinsk forskning. Hon ser ett ökat intresse både lokalt och nationellt för komplexa och även posttranslationellt modifierade proteiner, som kan tas fram i mammalieceller.
- Det kan tex vara att man vill utföra cryo-EM på SciLifeLab, eller producera ett virusprotein som kan användas i diagnostik eller forskning. Material tas då fram hos oss på MPE och kan sedan användas för det fortsatta arbetet.
Utbudet av tjänster utökas
Den nya nationella plattformen har sitt ursprung i ett snart tioårigt nätverkssamarbete universiteten emellan. Skillnaden nu blir att samarbetet får tydligare struktur, och utbudet av tjänster kommer också utökas och bli tillgängliga för alla oavsett vilket universitet du hör till.
- PPS kommer att producera proteiner i bakterier, insektceller och mammalieceller, vilket är de vanligaste sätten. Vi utökar också vårt utbud och tillför produktion med jästceller, växtceller samt även ett in vitro-system där vi inte använder celler alls utan producerar proteinerna i provrör, berättar Malin. Olika proteiner har olika egenskaper och behöver produceras på olika sätt.
En annan viktig skillnad blir att den nya nationella infrastrukturen kan ge support till alla forskare utifrån lika villkor, tex när det gäller kostnader.
Fortsatt lätt att ta kontakt
På frågan om det kommer bli en omväg för forskare på GU att nå proteinproduktionen på Core Facilities säger Malin att det tvärtom kommer bli lättare.
- Vi har fortsatt goda och nära kontakter med våra lokala forskare. Fördelen blir att vi kan skicka vidare förfrågningar till våra partneruniversitet om inte vi själva kan ta uppdraget, och forskare kommer därmed enklare kunna nå fler tjänster ute i landet, säger Malin.
Vetenskapsrådet (VR) har beviljat drygt 8,5 miljoner kronor per år under fem år till bildandet av en nationell infrastruktur för proteinproduktion. VR ger högt betyg till ansökan, bland annat utifrån effekt på både forskningen och samhället där nyttan ses inte minst för förbättrad behandling av sjukdomar och inom läkemedelsindustrin.
De fem universitet som står bakom infrastrukturen som kallas Proteinproduktion Sverige är Karolinska Institutet, Umeå universitet, Lunds universitet, KTH och Göteborgs universitet som också är värd och leder arbetet. Verksamheten planerar att vara igång i början av 2022.
De olika enheterna har specialiserad kunskap och kommer erbjuda proteinproduktion i:
- E-.coli (Karolinska Institutet och Umeå universitet)
- Insektsceller (Lunds universitet)
- Mammalieceller (Göteborgs universitet och KTH)
- Jästceller (Göteborgs universitet)
- Växtceller (Umeå universitet)
- in vitro-metoder (Göteborgs universitet)
Till skillnad från andra infrastrukturer, tex BioMS eller NMI, så är PPS inte en instrumenttung verksamhet. Medlen som sökts ska därför främst användas till att utöka personalstyrkan vid respektive enhet för att kunna erbjuda ett brett forskningsstöd och att bygga upp ett starkt nationellt kompetenscentrum.