Människor som talar med varandra använder ett språk, men vi har också kroppsspråk, tillhör en viss ekonomisk samhällsklass, en viss etnisk grupp, har en viss religiös inriktning, en viss sexualitet med mera. Allt sammantaget är relevant när en sociolingvist undersöker språk.
- Det går inte riktigt att frånkoppla alla sociala kategorier och människors olika identitetsaspekter från språket. Språket är en del av vilka vi är, hur vi är i förhållande till varandra och hur andra ser på oss. Det är en social praktik, alltså någonting som vi gör precis som att vi arbetar, sportar eller umgås med andra människor, säger Johan Järlehed.
Flerspråkighet är inte bara språk
Grunddefinitionen av begreppet flerspråkighet är att flera språk existerar sida vid sida inom ett givet fysiskt och socialt rum. Detta är något Johan Järlehed vill bredda. Han menar att förutom språk i talad och skriven form påverkas kommunikationen också av till exempel gester, mimik, tonfall eller vilken grafisk form de skrivna bokstäverna har. Flerspråkighet är också sociolingvistiskt, alltså.
- Språk är inte bara tal och skrift, och skrift är inte bara bokstäver som betyder någonting utan något materiellt som tar plats i rummet. Jag menar att begreppet flerspråkighet inte enbart innefattar vilka språk vi talar och skriver, utan att det även rymmer på vilket sätt. Nästan all kommunikation består av flera slags dimensioner som samverkar, säger han.
Johan Järleheds forskning har mer och mer kretsat kring flerspråkighet i förhållande till det rumsliga. Alltså hur språk kan användas för att bidra till eller skapa en slags identitet för en plats och de personer som har en koppling till den.
- Alla människor förhåller sig på något sätt till det fysiska rummet genom sitt språk och skapar egna föreställningar om en specifik plats. Det kan till exempel vara ett land, en stad eller ett mindre begränsat område. Dessa föreställningar kan också påverkas utifrån, berättar Johan Järlehed.
Som exempel nämner Johan Järlehed hur han bland annat har undersökt på vilket sätt platser marknadsförs, som när stadsdelen Nya Hovås söder om Göteborg skulle byggas.
- Då följde vi projektet från start och undersökte hur de använde sig av språk för att placera det nya området som dittills varit okänt. Vilka värderingar står Nya Hovås för, och vilka berättelser knyts till platsen för att attrahera en viss kategori människor? Vi undersökte allt från logotyp till namn på området och olika typer av slogans. De skapade en bild av exklusivitet genom att dels jämföra området med berömda högstatusplatser som Hollywood, New York och Dubai, dels lyfta fram närheten till både stad och land.
Segregation påverkas av språket
Hur språk kan användas för att skapa en identitet för en befintlig plats är något som undersöks i det pågående forskningsprojektet Segregationens språk som Johan Järlehed leder. Med projektet ska han tillsammans med den tvärvetenskapliga forskargruppen problematisera vilken roll språket har för segregationen i Göteborg.
- Hur vi pratar om segregation kan vara mer problematiskt än själva segregationen. Genom språket knyts segregationen till vissa grupper och vissa områden. De områden som ständigt refereras till när vi talar om segregation pekas ut och stigmatiseras – även språken som talas där och personerna som bor där. Andra mer priviligierade områden, grupper och språk är lika segregerade, men dessa osynliggörs generellt i media och politik, vilket bidrar till ojämlikheten, säger Johan Järlehed.
Att bygga olika typer av bostäder i stigmatiserade områden löser inte grundproblemet eftersom själva området fortfarande anses vara ett problemområde, menar Johan Järlehed. I stället efterlyser han strukturella reformer där man motverkar ojämlikheten och bygger ut servicen lokalt i de områdena där man tidigare har avvecklat den. Om vi får mer likvärdiga levnadsvillkor, och detta avspeglas i språkbruket, då blir det enklare för alla att leva på olika platser och umgås med varandra.
- Språket påverkar mycket hur vi bedömer varandra. Om vi i stället likställer varandra, och alla får samma status, går det också mycket lättare för folk att röra sig i både samhället och i staden. Då finns inte fördomen att ”där kan jag inte bo för där är så hemskt”. Det vore idealiskt, om jag får drömma, säger Johan Järlehed.
Professur i flerspråkighet
Johan Järlehed har ett grundläggande språkintresse och har alltid tyckt om att lära sig nya språk. Han har många språk i sin vardag och är något han också tillägnat sin yrkeskarriär inom universitetet. Den 31 oktober utnämndes Johan Järlehed som professor i flerspråkighet med sociolingvistisk inriktning vid Göteborgs universitet.
- Det är kul att det är på pränt nu! Jag kommer att få mer tid för forskning, som just nu framför allt består av projektet Segregationens språk. Jag ser fram emot att anställa en doktorand i projektet och att förhoppningsvis få handleda andra doktorander på institutionen.
Sist men inte minst, hur firar man en professorstitel?
- Jag hade sedan tidigare en resa bokad till Mallorca, så när rektor fattar beslut om att befordra mig till professor firar jag med ett bad, lite vandring och ett glas gott vin tillsammans med min familj.
Text: Karin Wenzelberg
