En mobiltelefon som ger förslag på nästa ord under tiden meddelandet skrivs. Att googla fram information på nätet. Den obemannade digitala kundtjänsten – en chatbot – som många företag har på sin webbplats. Texter som översätts till en mängd andra språk med knapptryck. Skapa nya texter med ChatGPT. Många kommer i daglig kontakt med språkteknologi utan att kanske själva veta om det.
Språkteknologi är ett brett och tvärvetenskapligt ämne som kombinerar språk och teknologi på en mängd olika sätt. Samlingen av olika metoder och uppgifter som man löser digitalt med och för språk ryms i begreppet språkteknologi.
− I dag finns det en mängd olika appar till både datorer och telefoner. Man kan föreställa sig att språkteknologi är som ett stort isberg. Ovanför ytan ser man apparna, men under ytan finns det många nivåer med olika typer av språkteknologiska metoder som apparna är uppbyggda av. Tack vare apparna kan man enkelt förklara vinsten med språkteknologi, säger Elena Volodina.
Fördomsfri AI?
Språkteknologisk forskning utgår ofta från stora textdatabaser, så kallade korpusar och språkmodeller. Men texter som används som forskningsdata får inte innehålla personuppgifter som kan avslöja riktiga personer, något som i dag ofta hindrar forskare från att använda textmaterialet.
− Jag är projektledare för forskningsmiljön ”Mormor Karl är 27 år”. Där utvecklar vi språkteknologiska algoritmer, en form av språkbaserad AI, som automatiskt ersätter personuppgifter till en lämplig pseudonym i texter. På så sätt skyddas personuppgifter och texterna kan ges öppen tillgång och därmed användas i olika slags forskning, berättar Elena Volodina.
När AI-verktyg skapar nya texter görs det utifrån enorma textmassor; ett material som inte nödvändigtvis är fritt från fördomar. Elena Volodina vill därför utveckla metoder som automatiskt kan upptäcka – och eventuellt ersätta – fördomar och biaser i språkmodellerna och i den underliggande datan.
− Olika demografiska grupper ska hanteras rättvist så att ingen diskrimineras på grund av kön, etnicitet, religion och sexuell läggning till exempel. Kan vi utveckla en metod som säkerställer fördomsfria AI-baserade beslut kan också en automatisk språkbedömning vara möjligt, något som kan vara aktuellt vid språktest för medborgarskap, säger Elena Volodina.
Från läsning till övningar för språkinlärare
Elena Volodina har bakgrund som språklärare, och i sin tidigare forskning har hon bland annat fokuserat på hur språkteknologi kan underlätta för personer att lära sig svenska som andraspråk och för forskare som studerar svenska som andraspråk.
− Jag och mina kollegor vill förstå inlärarvägar för andraspråkselever och även utveckla metoder för att bedöma språket automatiskt. Förhoppningen är att stödja forskningen kring andraspråksinlärning, men också kunna hjälpa personer att enklare lära sig svenska och träna språket på egen hand, säger Elena Volodina.
Det finns många utmaningar och anpassningar som behöver göras när språkinläraren tar steget från läsning till övningar. Det måste vara rätt nivå för användaren både vad gäller grammatikkunskaper och ordförråd. När verktyget skapar övningsmeningar kan de inte heller vara beroende av en kontext, utan behöver kunna vara begripliga som en fristående mening.
Fritt för företag att skapa appar
Elena Volodina konstruerar prototyper och visar med sin forskning vad som är möjligt. För att ta nästa steg och utveckla en användarvänlig app behöver en extern aktör ta vid. Kodspråk föråldras och appar behöver därför underhållas löpande, något som ligger utanför universitetsvärlden.
− Universitetet är inte en apputvecklare. Vi forskar och löser frågor och går sedan vidare för att ta oss an nästa problem. Efter att vi har visat vad som är tekniskt möjligt släpper vi vårt material fritt för alla att använda. De företag som vill jobba med vår data kan bli rika på det, skrattar Elena Volodina.
Professur i språkteknologi
Den 13 februari utnämndes Elena Volodina till professor i språkteknologi vid Göteborgs universitet. Till vardags arbetar hon på Språkbanken Text som är knuten till Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi.
− Jag är väldigt hedrad över att bli utnämnd till professor, det känns stort. Jag vill arbeta för att Språkbanken Texts forskning får mer plats och med att stimulera gruppen att söka externa medel, skapa fler samarbeten och nätverk så att organisationen kan fortsätta att växa. Jag vill hjälpa mina kollegor att bygga upp sin tro på sig själva! De flesta människor – inklusive jag själv – behöver uppmuntran, är min erfarenhet, säger Elena Volodina.
Text: Karin Wenzelberg
