Kommunikation har varit avgörande för hur enskilda människor, organisationer och samhället i stort har hanterat pandemin. I Sverige har mycket cirkulerat kring Folkhälsomyndighetens (FHM) presskonferenser, regeringens agerande och journalistikens förmåga att granska myndigheter och politiker.
– Vad som kanske inte fått så stor uppmärksamhet hitintills är kommunikation ur ett organisationsperspektiv och hur exempelvis kommuner klarat detta, konstaterar Bengt Johansson, professor vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet.
Sedan pandemins utbrott för två år sedan har han ägnat en omfattande del av sin forskning åt att följa, undersöka och analysera olika aspekter av kommunikation om covid-19 tillsammans med kollegorna inom den sedan länge väl etablerade forskargruppen om kris- och riskkommunikation vid JMG.
Lärdomar inför nästa kris
I en ny rapport för Kommunforskning i Väst (KFI) beskriver Bengt Johansson nu hur kriskommunikationen har hanterats i Västra Götalandsregionen och ett antal västsvenska kommuner.
– Jag beskriver de lärdomar om kriskommunikation jag gjort genom att jämföra de utvärderingar av pandemihanteringen som gjorts i Västra Götalandsregionen och ett antal västsvenska kommuner. På så sätt kan vi få syn på saker som var gemensamma för alla undersökta organisationer och vad som vi därmed kan ta med oss till hur krishantering och kommunikation kan organiseras inför nästa kris. För frågan är inte om det kommer en kris framöver, frågan är vilken kris det handlar om.
Kommunikatörernas revansch
Han betonar bland annat hur intresset och medvetenheten i organisationerna har ökat om att fungerande kommunikation är en förutsättning för lyckad kriskommunikation.
– Själva har kommunikatörerna upplevt att de inte längre är ifrågasatta utan uppskattade. COVID-19 har blivit kommunikatörernas revansch!
Rapporten tar upp både ljusa och mörka sidor av kriskommunikationen, liksom vad som har fungerat och inte fungerat. Bengt Johansson lyfter särskilt fram följande sex punkter:
- Kommunikatörernas revansch – om kommunikationskompetensens centrala betydelse.
- Living in a digital world – om teknikens möjligheter.
- Om rädslan för medieskuggan – om balansen mellan organisationens egna kommunikationskanaler och traditionella medier.
- Samtidighetens dilemma – om utmaningen med att alla ska få information samtidigt.
- De osynliga kanalerna – om betydelsen av kommunikationskanaler och nätverk internt i organisationer.
- Döda vinklar och vita fläckar – om vikten av kunskap om hur kommunikationskanaler används av medarbetare, brukare och medborgare.
Text: Cajsa Malmström
Läs hela rapporten
Hämta ”En kommunikativ kris” (KFI 2022) här
Läs mer
- om forskningen om kriskommunikation vid JMG här
- om JMG:s forskning om covid-19 här
Kontakta Bengt Johansson, e-post: bengt.johansson@jmg.gu.se, tel: 0702-21 24 02.
