En majoritet vill öka antalet inhemska adoptioner, endast 7 procent anser att detta är ett dåligt förslag. Ungefär lika många svenskar är positiva som negativa till att tillåta surrogatmödraskap i Sverige.
Resultaten visar bland annat att svenskarna är kluvna i frågan kring att tillåta surrogatmödraskap i Sverige. 31 procent tycker att förslaget är bra jämfört med 30 procent som tycker att det är dåligt. En förhållandevis stor andel, 39 procent, tar inte ställning i frågan.
Starkast stöd för surrogatmödraskap återfinns generellt i gruppen 16-44:åringar. Just 44 år är en etablerad gränsdragning vad gäller fertilitetsbehandlingar i den svenska hälso- och sjukvården. Personer över 65 är den mest negativa gruppen till surrogatmödraskap. Politiskt är personer till höger mer positiva än personer till vänster.
Utöver detta är en majoritet av svenskarna för att öka antalet inhemska adoptioner. Endast 7 procent anser att detta är ett dåligt förslag. Mest positiva till detta är kvinnor, personer som bor med barn, personer som bor på landsbygden och personer som står klart till höger politiskt.
– Adoptionsfrågan är ett första försök att empiriskt studera denna opinion, i ljuset av exempelvis svårigheter för familjehemsplacerade barn att adopteras av sina fosterföräldrar, säger Ulrika Andersson, forskare vid SOM-institutet och ansvarig för studien.
År 2022 genomfördes 104 internationella och 274 inhemska adoptioner i Sverige.
Frågorna om surrogatmödraskap och adoption ställdes i den nationella SOM-undersökningen hösten och vintern 2023.
Undersökningen gick ut till totalt 26 250 slumpmässigt utvalda personer mellan 16 och 90 år boende i hela Sverige. Nettosvarsfrekvensen var 48 procent.