Ny information från två forskningsprojekt, där data har inhämtats med flygplan respektive fartyg, hjälper forskarna att förstå vilken roll Thwaites glaciär kommer att spela för framtidens vattenstånd. Glaciären kallas ”Domedagsglaciären” på grund av att den binder så stora ismängder och en avsmältning därför kan få kraftiga följdverkningar.
Avsmältningen har femdubblats
Thwaites Glaciär upptar en yta lika stor som halva Sverige, och är på grund av sitt läge i en djupbassäng känslig för förändringar i havet.
Över de senaste 30 åren har avsmältningen från Thwaites femdubblats, och står just nu för ungefär fyra procent av den totala vattenståndshöjningen på jorden. Forskningsfrågan gäller hur mycket avsmältningen kan tänkas öka i framtiden.
– Det var fantastiskt att kunna kartera kanalerna och grottsystemet som ligger gömt under isen, kanalerna är djupare än förväntat, vissa över 800 meter. Kanalerna är en kritisk länk mellan hav och glaciär. De är en trolig väg genom vilken varmt, salt havsvatten kan passera under isen och nå grundningszonen där isen vilar på botten, säger Tom Jordan från British Antarctic Survey (BAS), projektledare för den flygbaserade datan.
Exceptionellt bra isläge under tidigt 2019 möjliggjorde för teamet ombord på RV Nathaniel B Palmer att kunna kartera över 2000 km2 tidigare okänd yta vid shelf-isens front. Området har tidigare varit täckt av ogenomtränglig is och kunde nu karteras för första gången. Undersökningarna visar att området är väsentligt djupare än forskarna tidigare trott och att det finns fler, och djupare, kanaler som leder in från havet under isen.
– Vi upptäckte att havsbotten, som är otroligt oregelbunden i detta område, är en mycket bra analogi för dagens glaciär både när det gäller formationer och mineraltyp. Genom att undersöka de mönster som bildades då isen drog sig tillbaka tidigare i historien, så kommer vi att få ledtrådar som kommer att hjälpa numeriska modeller och glaciologer att förutsäga framtida takt för isens tillbakadragande, säger Kelly Hogan, projektledare för den fartygsbaserade datainsamlingen.
Öppnar för ny forskning
Anna Wåhlin, professor vid Göteborgs universitet och medförfattare till studien, anser att de nya forskningsresultaten är viktiga för att förstå processerna som verkar under isen, och för att förstå hur känsligt området är för förändringar i havstemperaturen.
– Genom att vi nu har identifierat de viktigaste kanalerna så vet vi var man ska mäta havsströmmar i framtiden, och var nyckelområdena finns. Det är skrämmande hur lite vi faktiskt vet om detta område. Modellerna som används för att förutsäga framtidens vattenstånd har haft stora fel i indata, till exempel så upptäckte vi att den djupaste kanalen är cirka 400 meter djupare än man tidigare trott. Och det finns även fler kanaler. Det nya datasetet kommer också att göra det enklare att undersöka andra aspekter i området i framtiden, till exempel blir det möjligt att med mindre risk skicka in autonoma undervattensrobotar nu när man känner till hur djupt det är, säger Anna Wåhlin.
De nya upptäckterna publiceras denna månad i tidskriften The Cryosphere i två syskonartiklar.
