Bild
Illustration av Konstnärliga fakultetens nya byggnad, sedd från Olof Wijksgatan och Johannebergsgatan.
Förhoppningen är att byggnaden ska fungera som en inkubator för konst och lärande, en självklar mötesplats och ett kraftcentrum för hållbar samhällsutveckling. Här syns byggnaden från Olof Wijksgatan och Johannebergsgatan.
Foto: Akademiska Hus/Tham & Videgård
Länkstig

Nya byggnaden ska föra konstarter närmare varandra

Publicerad

Varför tre adresser i centrala Göteborg, när det går att samla sig på en? Konstnärliga fakulteten planerar för en ny byggnad som ska möjliggöra mer samverkan och föra konstarterna närmare varandra. Dessutom strax intill Götaplatsen och Korsvägen.
– Götaplatsen är kulturens centrum i Göteborg, en prominent plats. Att vi får en byggnad i ett kulturellt sammanhang som är en del av vår näringskedja är fantastiskt, säger dekan Sanne Kofod Olsen.

De konstnärliga utbildningarna vid Göteborgs universitet är bland de mest eftersökta, och inget annat universitet i Sverige kan erbjuda en sådan bredd av konstnärliga ämnen. Bredden är unik, även internationellt sett.

2027 planeras fakultetens nya byggnad som ska samla institutionerna HDK-Valand och Högskolan för scen och musik under samma tak att stå klar för inflyttning. Målet är att skapa en byggnad där det är enkelt för studenter och medarbetare från olika ämnen att mötas, en byggnad som stöttar samarbete och delande av kunskaper och idéer.

Bild
Sanne Kofod Olsen, dekan vid Konstnärliga fakulteten.
Sanne Kofod Olsen, dekan vid Konstnärliga fakulteten.
Foto: Johan Wingborg

– Detta är en större förändringsprocess. Förutom elementet som heter kostnadseffektivitet, så handlar det om idén om mötet mellan konstarterna som en möjlighet. Vilka undervisningselement kan vi göra tillsammans, vad händer när vi kan skapa något tillsammans, och hur kan vi öka det interdisciplinära samarbetet? Då är det en fördel att vara i samma hus, säger Sanne Kofod Olsen, dekan vid Konstnärliga fakulteten.

Förhoppningen är att byggnaden ska fungera som en inkubator för konst och lärande, en självklar mötesplats och ett kraftcentrum för hållbar samhällsutveckling.

Nuvarande lokaler kräver omfattande renoveringar

Den nya byggnaden planeras att bestå av två delar: en kubformad huskropp i hörnet mot Götaplatsen och en avlång huskropp längs Johannebergsgatan. Nuvarande Artisten, eller Nyrénska, som byggdes på 1990-talet kommer att vara kvar och renoveras. En uppgång till Västlänken Station Korsvägen ska integreras i byggnaden.

Bild
Illustration av Konstnärliga fakultetens nya byggnad, sedd från Götaplatsen.
Den nya byggnaden, som ska bestå av två huskroppar, planeras att stå klar för inflyttning 2027.
Foto: Akademiska Hus/Tham & Videgård

Det är enligt Sanne Kofod Olsen på sikt inte möjligt för fakulteten att sitta kvar i befintliga lokaler. Samtliga lokaler behöver omfattande renoveringar. Det i kombination med ökade hyreskostnader, skulle till och med innebära att det vore dyrare att sitta kvar än att bygga nytt.

– Vi har diskuterat mycket, gjort beräkningar och sett att vi klarar det. Annars hade vi inte gått vidare med projektet. Självklart betyder det en ekonomisk omorganisering för att se hur vi kan använda våra pengar på ett effektivt sätt.

Ska bli ännu mer utåtriktad verksamhet

I planeringen av den nya byggnaden, har fakultetens verksamheter utmanats i hur lokaler kan utnyttjas jämfört med i dag.

– Vi arbetar mycket med begreppet multisalar: hur en och samma sal kan nyttjas för flera funktioner för att öka nyttjandegraden.  Samtidigt har vi riktigt många specifika rum som är viktiga för att vi ska hålla en hög kvalitet på undervisningen. Behoven är absolut inte desamma från konstart till konstart.

Genom byggnaden och dess placering, hoppas jag att vi kan bli mer synliga som bred kulturaktör.

Förutom mer samverkan inom fakulteten, så ser Sanne Kofod Olsen fram emot att byggnaden i hög grad kommer att rikta sig utåt mot publiken.

– Att vara konst- och kulturproducenter som bjuder in till konserter, utställningar och föreställningar är ju en del av våra utbildningar. Genom byggnaden och dess placering, hoppas jag att vi kan bli mer synliga som bred kulturaktör.

Detaljplanen har vunnit laga kraft efter intensiv debatt

Till hösten går projektet in i det så kallade systemskedet, vilket innebär att det bland annat ska tas beslut om byggnadens stomsystem, fasadmaterial och IT-system. Lösningarna, tillsammans med fakultetens mer detaljerade beskrivningar av sitt lokalbehov, ligger till grund för det kommande hyresavtalet med Akademiska Hus.

Parallellt har Göteborgs Stad arbete med en ny detaljplan pågått, vilket har vållat en intensiv arkitekturdebatt både hos allmänhet och kommunpolitiker. I juni kom beskedet att detaljplanen vunnit laga kraft. Efter laga kraft-vunnen detaljplan kan Akademiska Hus ansöka om bygglov.

– Det är intressant att följa debatten mellan experter och lekmän, vem har rätten att säga vad som är god arkitektur? Men det är ju också nervpirrande och processen är något som gjort oss bekymrade. För vad skulle hända om detaljplanen inte gått igenom, och nu, vad händer om bygglovet inte går igenom?

– Samtidigt är det bra med debatt, det är nog inte någon nu som inte känner till Konstnärliga fakulteten (skratt). Och det verkar inte vara någon som är kritisk till att vår verksamhet placeras där, säger Sanne Kofod Olsen.

Tillfälliga lokaler under byggtiden

Under förutsättning att bygglovet går igenom, planeras byggstarten till 2023. Under byggtiden kan Högskolan för scen och musik inte vara kvar i Artisten.

Därför planeras det nu för fullt för att förbereda tillfälliga lokaler med målet att bibehålla kvaliteten på utbildning och forskning. Eklandagatan 86 i Johanneberg kommer bli institutionens primära adress under byggtiden. Avtal ska också tecknas på andra adresser där studenter kommer att få tillgång till etablerade scener, avancerad teknik och studios.

– Det kommer garanterat att kännas fantastiskt år 2027 när vi har flyttat in. Det blir en ny tid för fakulteten, och en ny tid för samarbetet med Humanistiska fakulteten och universitetsbiblioteket. Näckrosenområdet kommer att bli en levande plats, säger Sanne Kofod Olsen.