Nya metoder påvisar alzheimer långt innan symptom uppstår
Nya former av proteinet tau, som påvisar alzheimer flera år innan symtomen på sjukdomen uppstår, har identifierats av forskare vid Göteborgs universitet, ihop med kollegor på tre andra lärosäten i Europa. Forskarna har utvecklat verktyg för att upptäcka de subtila biologiska förändringarna.
Forskarna bakom fynden, som presenteras i två vetenskapliga artiklar, är verksamma vid Göteborgs universitet, Barcelona Beta Research Centre, Spanien, University Medical Centre Ljubljana, Slovenien, och University of Paris, Frankrike. Deras resultat möjliggör upptäckt av alzheimer avsevärt tidigare än med nuvarande metoder. Resultaten är också viktiga för testning av behandlingar mot sjukdomen.
Alzheimer kännetecknas av två sjukliga förändringar i hjärnvävnaden. Det ena är förekomsten av proteinet tau, det andra involverar proteinet beta-amyloid. Båda kan bilda plack som successivt samlas i specifika områden i hjärnan. Under processen frigörs beta-amyloid och tau från hjärnan till ryggmärgsvätskan, och mängden frisatta proteiner används som markörer för att diagnosticera sjukdomen.
Påverkan på beta-amyloid ger tidigare indikationer om sjukdomen, men kräver mer resurskrävande testning i form av ryggvätskeprov eller PET-scanning. Befintliga kliniska tester för tau, via blodprov, ger utslag först när minnet redan börjat påverkas.
Sjukdomsutveckling utan yttre tecken
I de aktuella studierna påvisas de specifika formerna av tau, i ryggmärgsvätska och blod, hos personer med pågående alzheimerutveckling, men utan symtom. Genom ny och avsevärt känsligare teknik har forskarna kunnat konstatera sjukdomen flera år i förväg.
Den första studien, publicerad i EMBO Molecular Medicine, bygger på undersökningar av 381 individer i Spanien, i genomsnitt drygt 60 år gamla, utan kognitiva problem, men där ungefär en tredjedel visade sig ha de aktuella förändringarna i hjärnan.
Den fortsatta forskningen i Göteborg, Paris och Ljubljana, publicerad i tidskriften Alzheimer's & Dementia: The Journal of the Alzheimer's Association, visar att de nya markörerna fortsätter att öka från det symtomfria stadiet, via uppkomsten av kognitiva problem, och till de sena stadierna av alzheimer. Resultaten kan ge insikter om både biologisk och klinisk utveckling av sjukdomen.
Kaj Blennow, professor i klinisk neurokemi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, har lett forskningen. Han konstaterar att tidigare läkemedelskandidater inte varit framgångsrika.
– Ett sätt att förbättra möjligheterna till framtida behandlingar är att pröva dem i mycket tidiga stadier av sjukdomen. Samtidigt är de initiala förändringarna mycket små, vilket försvårar identifiering och rekrytering av patienter till kliniska studier, säger han.
Kan förändra klinisk praxis framöver
Thomas Karikari, forskare inom neurokemi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, är också en ledande person bakom upptäckterna:
– Resultaten som rapporteras är anmärkningsvärda eftersom verktygen fångar in så tidiga förändringar av Alzheimers sjukdom, hos personer som är kliniskt helt normala. Här finns potential för både befolkningsundersökningar och kliniska prövningar, säger han.
Marc Suárez-Calvet är neurolog och forskare vid Barcelona Beta Research Centre:
– Upptäckten av biomarkören i blod kan komma att förändra klinisk praxis de närmaste åren, genom förbättrad diagnostik för alzheimer, i både asymtomatiska och symtomatiska faser av sjukdomen, konstaterar han.
Publiceringar:
Kontakter:
Kaj Blennow, Göteborgs universitet, kaj.blennow@neuro.gu.se
Thomas Karikari, Göteborgs universitet , thomas.karikari@gu.se
Marc Suarez-Calvet, BBRC, Spain, msuarez@barcelonabeta.org
Henrik Zetterberg, Göteborgs universitet, henrik.zetterberg@gu.se