Nya möjligheter när digitalisering är på agendan
Digitaliseringen ger oss nya möjligheter att analysera litterära texter, bilder och konst. - Man kan inte undgå att se att digitalisering är på agendan överallt, i samhället och i politiken, sa Pam Fredman, Göteborgs universitets rektor, under sitt inledande tal till konferensen Digital humaniora i Norden som arrangerades av Centrum för digital humaniora. I år förde den samman 193 deltagare från hela världen.
– Digitalisering har en del sidoeffekter som integritet, juridiska aspekter, funktionshinder. Vi måste tillhandahålla kunskap till samhället i stort, sa Fredman i sitt tal.
Även Marie Demker, dekan för Humanistiska fakulteten, menade att digitaliseringen representerar en global utmaning för oss människor i moderna samhället.
– Vem kunde tro att mer och mer lättillgänglig information skulle göra oss mer sårbara? Vi kan ännu inte se konsekvenserna av digitaliseringen och det behövs mycket forskning, sa Marie Demker.
Smarta verktyg för att analysera textmassor
De första talarna under invigningsdagen var Peter Leonard från Yale Digital Humanities Lab och Timothy Tangherlini från UCLA Scandinavian Section/Asian Languages and Cultures. De presenterade bland annat ett verktyg för uppladdning av stora textmassor där det går att jämföra texter och på så sätt spåra plagiat.
– Intertextualitetverktyg avslöjar de latenta förhållandena mellan texter, även de som vi tror oss känna till, sa Leonard.
I verktyget är det möjligt att välja ut texter och utforma dem för att få fram olika sökkriterier, som till exempel hitta de mest frekventa orden och fraserna. Det går även att jämföra motsatsord, ord som liknar varandra och ord som hör ihop, eller är associerade på andra sätt.
– Behandlas rosor annorlunda i poesi än i prosa? Det finns många intressanta frågor, sa Tangherlini.
Fungerar även för bilder
Peter Leonard berörde också att detta gäller inte bara text, utan även bilder. Han har hittills scannat 27 000 bilder (av cirka 80 000) av personer från 1800-talet. Han visade hur man genom att klicka på en bild kan få upp andra bilder på personer som poserar likadant, som har samma frisyr och så vidare.
– Det finns fantastiska samlingar i Skandinavien. Vi behöver ha universell tillgång till dessa texter, men vi måste också kunna lita på våra data. Vi vill kunna arbeta tvärvetenskapligt och ha möjligheten att dela med oss av våra resultat, sa Timothy Tangherlini.
Konsten blir digital
Bilder var också ämnet för konsthistorikern Katja Kwastek från Vrije Universiteit i Amsterdam som visade hur konsten kan vara en aktör inom digital humaniora. Hon jämförde traditionella utställningar på museer och gallerier med storskaliga reproduktioner som tillåter studier av enskilda detaljer i ett konstverk, eller stora samlingar av tidningsomslag som låter oss se utvecklingen av grafisk design.
Konst idag kan vara video, ljud och 3D-produktioner. På senare tid har vi även kunnat se konstprojekt som tar sin utgångspunkt i sociala medier. Ett exempel som Katja Kwastek visade var 144 dagar i Kiev, där bilder på revolutionsslogans blandas med bilder av det vardagliga.
Under konferensen hölls keynotepresentationer om digitala verktyg för att analysera text, visualiseringar och digital konst, om hur digitalisering kan föra oss närmare naturen, samt flera spår om bland annat litteratur, pedagogik, visualiseringar, infrastruktur och lingvistik.
Det var den andra upplagan av Digital Humaniora i Norden som hölls i Göteborg i år. Den första konferensen i hölls i Oslo förra året.
Organisationen Digital Humanities in the Nordic Countries (DHN) grundades 2015. Dess syfte är att främja och stärka forskning, utbildning och kommunikation inom digital humaniora i de nordiska länderna samt de baltiska staterna. DHN vill erbjuda en plattform för samarbete och göra nordisk digital humaniora mer synlig internationellt. DHN förordar en bred, inkluderande definition av digital humaniora.