Nya resultat från riksdagsundersökningen 2022

Igår besökte bokens redaktörer Jakob Ahlbom och Patrik Öhberg riksdagen för att presentera den nya forskningsantologin Riksdagens landskap. Samtliga kapitel går att ladda ner från Valforskningsprogrammets hemsida.

Riksdagens landskap baseras på riksdagsundersökningen som har genomförts sedan 1969. Det innebär en unik möjlighet att studera åsikter hos de folkvalda parlamentarikerna i Sverige. Genom bland annat valundersökningarna och den nationella SOM-undersökningen kan resultat från riksdagsundersökningen jämföras med väljarnas preferenser.

Här följer en kort sammanfattning av bokens kapitel. Samtliga kapitel kan läsas i sin helhet på Valforskningsprogrammets hemsida.

Bild

Vänster, höger och polarisering

• Vad ryms egentligen i begreppen vänster och höger i politiken? Jakob Ahlbom och Oskar Hultin Bäckersten undersöker hur riksdagsledamöterna ser på vänster och höger genom att låta dem i en öppen frågeställning beskriva vad det klassiska motsatsparet står för. Det är inte bara den ekonomiska politiken som nämns av politikerna, utan även så kallade kulturella värderingsfrågor ingår i ledamöternas beskrivningar av framför allt begreppet höger. 
• Henrik Oscarssons kapitel behandlar det aktuella ämnet affektiv polarisering, det vill säga hur politiska grupper känslomässigt förhåller sig till varandra. Oscarsson undersöker den affektiva polariseringen bland riksdagsledamöter och väljare. Det visar sig att ledamöterna är mer polariserade än väljarna och att den nuvarande polariseringen är den högsta hittills. 
• Det är även betydligt större polarisering bland riksdagsledamöterna jämfört med väljarna i energi- och klimatpolitiken. Störst är polariseringen när det gäller kärnkraft och vindkraft, visar Sofia Axelsson, Simon Källman och Simon Matti. Det finns även indikationer på att polariseringen i frågor som rör energi och klimat blir större i samband med val. 
• I David Karlssons kapitel undersöks polarisering utifrån skiljelinjen stad-land. Resultaten pekar mot att det inte finns någon polarisering i traditionella vänster-högerfrågor. Däremot finns en tydligare polarisering kring bensinpriser och flyktingmottagande.

Betydelsen av kön

• Lena Wängnerud och Patrik Öhberg har undersökt hur riksdagsledamöterna ser på betydelsen av kön i politiken. Är kön en viktig faktor även bland riksdagsledamöterna? Jämfört med 1994 upplever riksdagsledamöterna i riksdagsundersökningen 2022 i högre utsträckning att kön har betydelse för vilka politiska beslut som fattas och att kvinnliga politiker har ett mycket större engagemang för frågor som angår kvinnor, än vad män har i frågor som riktar sig till gruppen män.
• Sandra Håkansson och Josefina Erikson undersöker om riksdagsledamöterna har jämlika möjligheter utifrån kön, ålder och klass. Även om både unga och kvinnor över tid har tagit en större plats i politiken, är personer med arbetarklassbakgrund fortfarande underrepresenterade. Forskarna kan likväl konstatera att ledamöter med bakgrund i arbetarklassen anser sig ha större möjlighet till inflytande än andra grupper. Kvinnor upplever att de har samma möjlighet till inflytande som män. Däremot är kvinnor mindre nöjda med sina arbetsförhållanden.  

Vem upplever sig ha inflytande och vem följer vem i opinionen?

• Riksdagsledamöterna upplever sig ha goda möjligheter att påverka inom sina specialområden. Magnus Hagevi konstaterar också att det genom åren har blivit viktigare för riksdagsledamöterna att anpassa sig till partidisciplinen för ledamöternas upplevelse av att ha inflytande.
• I sitt kapitel studerar Sören Holmberg åsiktsöverensstämmelsen mellan väljare och riksdagsledamöter, med ett särskilt fokus på klimat- och energifrågor. Slutsatsen är att åsiktsöverensstämmelsen generellt blir allt bättre. I genomsnitt skiljer det 12 procentenheter mellan väljare och valda i 28 sakfrågor, vilket är ett rekord i åsiktsöverensstämmelse. 

Åsiktsavvikelse i politiska sakfrågor mellan riksdagsledamöter och väljare 1968–2022

Källa: Riksdagsundersökningarna och Valundersökningarna 1968-2022.

Kommentar: Figuren visar den genomsnittliga åsiktsskillnaden i procentenheter mellan ledamöter och väljare i ett antal sakfrågor.

• I sitt kapitel studerar Mikael Persson och Anders Sundell ett antal sakfrågor och kommer fram till att det oftast är politikerna som påverkat opinionen och inte tvärtom. Men när riksdagsledamöterna själva svarar på frågan om vem som påverkar vem, tror ledamöterna att det är väljarna som driver politikerna framför sig. Det är hela två tredjedelar av riksdagsledamöterna som tror att det i huvudsak är väljarna som påverkar politikernas åsikter.

Ärlighet varar längst

• Vilka egenskaper ska en politiker ha? Den frågan ställer Felix Cassel och Patrik Öhberg. Det visar sig att väljarna och riksdagsledamöterna är överens om två viktiga egenskaper: ärlighet och kunnighet. Men väljarna ställer högre krav på politikers egenskaper än vad riksdagsledamöterna gör. Väljarna är mer elitistiska i sina värderingar.