Bild
none
"Science tourism" eller vetenskapsturism som det heter på svenska. Bilden är från en båtexkursion arrangerad av Tjärnö marina laboratorium vid GU, en aktivitet som är öppen för turister och som sprider kunskap om havet. Christin Appelqvist är marinbiolog och guide
Foto: Maria Persson
Länkstig

Nyfikna turister kan bli räddning för hav och kulturarv

Publicerad

Kunskapsturism har stor potential. Inte bara som inkomstkälla för ”turistaktörer”- det vill säga de som ordnar till exempel musselexkursioner eller stadsvandringar utan också för att havet och våra kulturarv ska skyddas inför framtiden.

– När människor lär sig om havet eller kulturarv, ökar deras vilja att bevara och ta hand om dessa, säger Maria Persson, en av forskarna bakom studien.

Forskarna i projektet Kunskapsturism som attraktion och resurs, har publicerat sin studie. De tror att trenden att vilja lära sig nya saker på semestern, vare sig det är om havstulpaner eller kyrkoruiner, kommer att hålla i sig.

Bild
none
Skyltar som berättar om kulturarv borde vara mer anpassade till målgruppen som ska läsa och förstå informationen, menar forskarna.
Foto: Maria Persson

Boken, som är en antologi, hoppas de ska bidra med förståelse för hur turistupplevelser kan utformas för att sprida kunskap och genom det bidra till hållbar utveckling.

Maria Persson är forskare inom kulturarv på Institutionen för historiska studier. Hon tror att om kunskap ska nå ut måste förmedlingen, i form av exempelvis skyltar och guidningar vara mer anpassade för målgruppen.

– För om vi inte kan förstå och relatera till den kunskap som erbjuds oss, engagerar den oss inte och leder inte till lärande.

Är det spännande lär vi oss mer

Att lära sig saker främjas helt enkelt av engagerande och uppslukande upplevelser.  Maria Persson tar en utfärd med en fiskebåt som exempel.

– Du åker ut med någon för att fiska hummer, men samtidigt lär du dig om havet, fiskarna, algerna och organismer som lever där. Lär man sig om havet ökar ju medvetenheten om havet. Samma gäller kulturarv, ju mer du lär dig desto mer medveten blir du om att det är något viktigt som vi bör värna om.

Meningsfulla upplevelser ökar besökarens engagemang, menar forskarna. I förlängningen kan upplevelsen förändra besökarens tankar, åsikter, handlingar och beteenden.

Transformativ turism

Eva Maria Jernsand, forskare i marknadsföring på Handelshögskolan, har också varit med i forskningsprojektet som är tvärvetenskapligt. Hon berättar att detta kallas ”transformativ turism”.

– Turismupplevelser kan alltså bidra till att vi börjar tänka och bete oss annorlunda. Genom ökad medvetenhet bidrar turismen till hållbar utveckling, säger Eva Maria Jernsand.

Forskarna hoppas att boken ska inspirera aktörer som ordnar turistupplevelser men även andra forskare inom området.

– Dessutom används boken som kursbok här på Göteborgs universitetet redan nu under hösten.

Bild
none
Foto: Cecilia Sjöberg

Maria Persson, forskare vid Institutionen för historiska studier har varit redaktör för boken tillsammans med Eva Maria Jernsand (projektledare ) och Erik Lundberg som båda är forskare vid Institutionen för företagsekonomi vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet. Från institutionen för historiska studier medverkar även Anita Synnestvedt.

Forskningsprojektet har pågått sedan 2020 och avslutas nu. Resultaten presenteras i boken Tourism, Knowledge and Learning, Routledge. Boken finns som open acess. https://www.taylorfrancis.com/books/oa-edit/10.4324/9781003293316/tourism-knowledge-learning-eva-maria-jernsand-maria-persson-erik-lundberg

Text: Cecilia Sjöberg

Forskningsprojektet ”Kunskapsturism som attraktion och resurs”
  • Projektet har pågått i två år och nu sammanfattar forskarna vad de kommit fram till.
  • Tre teman har studerats: science tourism, varumärke/koncept samt kunskapsturismens förmedling och konsumtion.
  • Projektet har finansierats med 1,7 miljoner kronor från Besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond och har haft sitt säte vid Centrum för turism vid Göteborgs universitet.
  • Forskningsprojektet knyter an till annan forskning vid Göteborgs universitet, exempelvis om hållbar sjömat genom universitetets program Swemarc samt projekten Scary seafoood och SMAK.
  • I forskningsprojektet har forskare från fyra fakulteter ingått: Humanistiska fakulteten, Naturvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan och Konstnärliga fakulteten.